I början av 2000-talet avslöjades flera stora redovisningsskandaler i USA. Stora amerikanska företag som Enron och Worldcom lyckades genom svekfull redovisning vilseleda marknaden att tro att deras finansiella ställning var avsevärt bättre än vad det visade sig vara. Enron försökte t.ex. gömma stora skulder genom att inte ta upp dem i balansräkningen, detta arrangerades av Enrons finanschef med samtycke från revisorerna och bolagets styrelse. När skandalen avslöjades och Enron tvingades ta med de korrekta siffrorna i balansräkningen blev konsekvensen att företaget fick begära konkurs. För att återuppbygga förtroendet för den amerikanska finansmarknaden stiftades lagen Sarbanes-Oxley Act (SOX). Lagstiftarna vill genom bestämmelser öka insynen i publika bolag och på så sätt säkerställa att den finansiella informationen och annan information som företagen rapporterar till aktiemarknaden stämmer överens med verkligheten. För de företag som är noterade på någon av de amerikanska börserna och därmed är tvingade att följa SOX följer stora administrativa kostnader. Lagen kom till för att skydda framför allt ägarna från bedrägerier och oegentligheter, därför är det viktigt att se till att lagen når upp till sina mål och inte bara blir en kostnad för företaget. I den här uppsatsen har fokus lagts på ägarförhållandet mellan Ericsson och Investor. Ericsson är väldens största leverantör av mobilsystem och Investor är en investmentbank som satsar på att ha en betydande ägarandel och långsiktigt ägande i de företag som de investerar i. Uppsatsen syftar till att förklara hur Investor och Ericsson har upplevt implementeringen av SOX, dessutom diskuteras huruvida lagen har påverkat Investors förtroende för Ericsson. I studien intervjuades Anneli Åhman och Yvonne Grensros på Ericsson och Magnus Karlberg på Investor. Vid undersökningen har det använts en kvalitativ ansats, detta för att ge respondenterna en större möjlighet till att diskutera vad de anser är viktigt. Överlag hade respondenterna på Ericsson en mer positiv inställning än Investors. De menade att lagen gjort att processer mer effektiva och att den kan användas som påtryckningsmedel. Respondenten på Investor var mer negativt inställd, han ansåg att det kostar mer än vad det smakar och att tillgången på information inte ändrats nämnvärt jämfört med innan lagen infördes. Till skillnad från Ericsson tycker han även att lagen hämmar effektiviteten.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-1576 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Leidhammar, Peter, Kull, Fredrik, Thorén, Mattias |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för ekonomi, Karlstads universitet, Institutionen för ekonomi, Karlstads universitet, Institutionen för ekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds