Rent historisk har revision funnits i enkla former sedan handelskompanier bildats i början av 1700-talet. Men redan i 1895 års aktiebolagslag (ABL) ställdes det krav på revision i aktiebolag. De flesta medlemsländerna i EU har valt att gå ifrån en lagstadgad revisionsplikt för små aktiebolag då kostnaden anses överväga nyttan. Bland EU/EES länderna är det idag Norge, Malta och Sverige som har revisionsplikten kvar för små aktiebolag. Diskussioner kring revisionspliktens avskaffande i Sverige kom till stånd först då Svenskt Näringsliv la fram sitt förslag till justitiedepartementet år 2005. I undersökningen beaktades bland annat för- och nackdelar med revisionsplikten. Undersökningen slog till slutligen fast att Sverige bör avskaffa revisionsplikten, inledningsvis för de allra minsta aktiebolagen. Revisionspliktens avskaffande skulle förmodligen innebära stora förändringar för olika intressenter. Interna intressenter kan vara ägare, anställda, företagsledning och externa intressenter kan vara kunder, myndigheter, kreditgivare, leverantörer och banker. Skatteverket är förmodligen den största externa intressenten men även kreditgivare och ekobrottsmyndigheten är viktiga intressenter och dessa behöver därefter ett bra verktyg för att öka tryggheten och kvalitén i årsredovisningar från mikrobolagen. Försvinner ett verktyg som revisionsplikten, går våra funderingar till hur förändringen kommer att påverka skatteverkets, ekobrottsmyndigheternas och kreditgivarnas organisation och dess resurser samt hur viktigt detta verktyg är inom den fortlöpande verksamheten. Uppsatsen syftar därför till att undersöka externa intressenters åsikter om effekterna av revisionspliktens avskaffande. För att uppnå en representativ bild av intressenternas åsikter, innehåller studien intervjuer med bland annat 2 banker, skatteverket och ekobrottsmyndigheten. Andra källor som används är bland annat redan befintlig teori och denna applicerades sedan i författarnas intervjuer, för att se om den överensstämmer med verkligheten. Intressenternas åsikter har samlats och visar att behovet av en reviderad årsredovisning skiljer sig åt beroende på vilken intressentgrupp man tillhör. Kreditgivarna kommer även i framtiden att kräva en revision, för att kunna bevilja en kredit, men inget förändringsarbete har påbörjats. Kreditgivarna vill först se hur marknaden kommer att reagera på revisionspliktens avskaffande. Eftersom skatteverket baserar sitt skatteunderlag på reviderade siffror, kommer de att bli tvungna att utöka antalet företag som skall granskas och även ha ökade skrivbordskontroller. Ekobrottsmyndigheten kommer inte att tillföra några nya resurser för tillfället men ser man en tendens till att oavsiktlighets eller oaktsamhetsbrott ökar kommer ekobrottsmyndigheten bemöta detta genom ökade resurser. Alla fyra respondenterna var eniga om att revisionsplikten bör vara kvar för alla aktiebolag.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-1455 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Nelik, Serat, Saka, Claudio |
| Publisher | Södertörns högskola, Institutionen för ekonomi och företagande, Södertörns högskola, Institutionen för ekonomi och företagande, Huddinge : Institutionen för ekonomi och företagande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds