Syftet med uppsatsen och dess forskning är att undersöka kvinnors föreningsliv i en medelstor svensk stad i Sverige kring 1920-talet. Det finns fortfarande många hål i det vi kallar kvinnohistoria och dessa hål behöver fyllas igen. Kvinnors föreningsliv i samband med alla folkrörelser som frodas i Sverige under denna tid bidrar till en intressant utgångspunkt ur ett forskningssyfte samt den politiska förändringen som sker under denna tid är väldigt spännande ur ett historiskt perspektiv. Studien har i stora delar bestått av en läsning av en mängd olika avhandlingar för att hitta ett lämpligt forskningsläge, men den största delen av arbetet har bestått av arkivforskning. Arkivforskningen skedde i Södertäljes Föreningsarkiv i Södertälje där de har Södertälje, Nykvarn och Turinges kvarlämningar från föreningar. Det har i största del varit årsberättelser från de olika föreningarna jag har använt mig av under denna forskning, men även medlemslistor, styrelselistor, matriklar och revisionsberättelser. Det har varit väldigt mycket källmaterial som har behövts gå igenom för denna forskning, men det var nödvändigt för att få ett relevant resultat. Då syftet är att få komma närmare kvinnorna som levde under denna period och engagerade sig i olika föreningar så var detta en nödvändighet då denna forskning i stora hela har ett mikrohistoriskt perspektiv. En del av syftet var även att få en överblick kring de strukturerna och normer som det svenska samhället hade under denna period. Det kvinnor gjorde var att hela tiden strida för sina rättigheter som medborgare och människor i Sverige. Även om variationen på föreningar är bred så kan man se en röd tråd inom alla dessa föreningar. Att kvinnor försöker ta plats i samhället. De kämpar för sin myndighet, sin rätt att tjäna pengar och sin frihet. Arbetarrörelsen gynnas av och gynnar kvinnor under denna tidsperiod och de faller som naturligt allierade då solidaritet och jämlikhet är en av de största frågorna för dem båda. Kvinnors ledarskap är trots att den allmänna rösträtten tar slagkraft så saknas fortfarande kvinnor i ledarpositioner och det ändras knappt under 1920-talet. Även om det fanns kvinnor som hade ledarskapsroller i diverse föreningar så är det oftast en lokal gren av en nationell förening. Samtidigt visar tidigare forskning att kvinnors medverkande i alla typer av föreningar har varit en bidragande faktor till att Sverige befinner sig i en sådan god situation hon gör idag.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-72102 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Magnusson, Alexander |
| Publisher | Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds