Ända sedan graffiti började förekomma i Sverige för ca 20 år sedan har den, nästan utan undantag, ständigt ökat i omfattning. Sveriges kommuner har försökt bemöta den illegala graffitins framfart med olika sorters förebyggande åtgärder. Dock har dessa metoder sällan utvärderats kvantitativt, och resultaten av de implementerade åtgärderna är ofta osäkra. Syftet med denna studie är att med ekonometrisk metod utvärdera två av dessa metoder; lagliga väggar och snabbsanering. Förhållandet mellan dessa åtgärder och anmälda graffitibrott undersöks med OLS-regressioner genomförda för en panel med 172 svenska kommuner under perioden 1996-2004. De viktigaste resultaten i uppsatsen är 1) den vanligaste åtgärden i Sveriges kommuner – snabbsanering – uppvisar ingen negativ effekt på illegal graffiti. Tvärtom ger resultaten indikationer på att anmälda graffitibrott ökar som en följd av denna metod 2) resultaten för lagliga väggar visar att denna metod inte verkar påverka illegal graffiti överhuvudtaget, vilket således motsäger både förespråkare och kritiker av detta som en klotterförebyggande åtgärd.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-6381 |
| Date | January 2006 |
| Creators | Claeson, Tobias |
| Publisher | Uppsala universitet, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala : Nationalekonomiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds