<p>According to the curriculum the teachers have a responsibility to adjust the activities in the classroom in order to suit the pupils and to give them the means of assistance the pupils need to be successful in their learning. The teachers should also stimulate the interest to learn and support the pupils’ self esteem. One of the problems a dyslectic pupil faces is an often weak self esteem. Another is the weak phonological awareness which makes it hard to fully understand the context and to recognize different phonemes when writing. Their difficulties in writing results in a resistance to improve their own texts.</p><p>The methods of teaching which are said to be positive to pupils with dyslexia are used by the teachers at the reviewed school. They use teacher controlled lessons instead of individual work. They support the pupils with lesson’s notes which the pupil could complete with own words. They use pictures to support the theme of the lesson. They read many texts aloud.</p><p>Among the aids that are described as important to the dyslectic pupils are the computer and the programs adjusted to the special needs a dyslectic pupil has. The pupils in the separate class are given a computer, but the use of the supporting programmes is low. The computer is also regarded as a tool to increase one’s self esteem.</p><p>Föhrer and Magnusson as well as one of the teachers mean that the computer increase the pupil’s self esteem.</p><p>Taube asserts that in order to increase the self esteem the pupil needs to experience a number of concrete successes from one’s own work. The teachers at the reviewed school have some extra hours as a resource to use to support the pupils individually. The fact that the class is small helps the teachers to know the pupil.</p> / <p>Skolans styrdokument är tydliga med att skolan har ett stort ansvar för att anpassa verksamheten i klassrummet och ge eleverna de hjälpmedel som de behöver för att klara utbildningen. Lärarna ska stimulera intresset att lära samt bevara eller höja elevens självkänsla. Ett av de problem som en dyslektiker står inför är en ofta svag självkänsla. Ett annat är den låga fonologiska medvetenheten, vilken gör det svårt att läsa med sammanhang samt att känna igen de olika fonemen när texter ska skrivas. Svårigheterna att skriva kan göra att eleven har ett motstånd mot att bearbeta sina texter.</p><p>De undervisningsmetoder som framhålls som positiva för elever med dyslexi används av lärarna på den undersökta skolan. De arbetar med lärarledda lektioner istället för självständigt arbete. De ger eleven basanteckningar som eleven kan komplettera med egna ord. De använder bilder som stöd för lektionens innehåll. De läser många texter högt för klassen.</p><p>Bland de hjälpmedel som framställs som betydande för dyslektikern är datorn med dyslexianpassade program. Eleverna i den specialutformade dyslexiklassen får alla en dator men använder hjälpprogrammen i liten utsträckning. Datorn ses också som ett verktyg för att höja självkänslan.</p><p>Taube menar att för att höja självkänslan behöver eleven få uppleva en rad konkreta framgångar i det egna arbetet. Lärarna på den undersökta skolan har en extra resurs i form av tid för att stödja eleverna individuellt för att de ska kunna uppleva framgången. Att klassen är liten gör också att lärarna känner varje enskild elev bra och har lätt att hitta metoder att stödja eleven.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:kau-6272 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Kenving, Kristina |
| Publisher | Karlstad University, |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0022 seconds