If you buy a new electric car today it will take on average about ten years for you to start saving money compared to just continue driving your old gasoline car. It will also take about 4 years until you start saving carbon dioxide emissions, both of this is because of new production costs and emissions. As the EU has banned producing new fossil fuel cars from 2035, it’s just a question of time before the power train in our cars will be electric. This rapid transition will lead to the older generation gasoline cars left by the road, with still usable chassis. This calls for a solution that uses this chassis but swaps out its power train for an electric one, reducing the initial cost and emission to drive electric. But is it that easy? In this mission, we take that technical question into our hands and convert a Swedish classic Volvo 340 from 1979 and give it an electric power train from 2022. We provide a detailed theory about the technology, a guide in choosing the right components, and the legal build requirements to pass the inspection. The conversion is done in an ordinary garage with standard tools and a welder. Using a small power-train with a maximum power of 30kW (40hp) and a battery size of 20kWh gave us a car with a maximum speed of 110km/h and a range of 150km. The project costed a total of 60 000 kronor, including the registration process. The technical legality and registration process went smoothly thanks to the Organisation SFRO (Sveriges fordonsbyggares riksorganisation) which takes care of the technical inspection and handles the paperwork. After one year and 10 000 km of driving and collecting data, we estimate that transitioning from gasoline to electric via a conversion compared to a new electric car reduces the economical investment return time from 10 to 2 years. And saves 8 tons of CO2. The battery used is secondhand. The second-hand market of electric car batteries, mostly from crashed or defective cars is growing and is estimated to be enough to convert the majority of old gasoline cars that are in good condition. The life length of second hand batteries in conversion is estimated to be equal to the rest of the chassis, due to the lower power requirements in conversion builds. We see that this idea has potential on a larger scale due to satisfying the criteria: Enough low complexity to do a conversion (if using common car models), lower cost and CO2 emissions then other options, supply for batteries exists, donor cars exist with chassis in good condition, market size is big enough and it’s legal to modify your car in Sweden and a few other countries. / Det är bara en tidsfråga innan drivlinan i våra bilar kommer att vara elektrisk, eftersom EU har lagt ett förbud mot att producera nya fossilbränslebilar från 2035. Men det är inte det enda trycket på förändring eftersom även bensinpriserna fortsätter att öka. En mycket hög efterfrågan förväntas på elbilar. Men för de flesta är det inte ett ekonomiskt alternativ att köpa en ny elbil, även om användandet är billigare tar det cirka 10 år innan du börjar se besparingar. Även produktionen av nya elbilar släpper ut koldioxid, motsvarande cirka 4 års körning av en bensinbil. Den snabba övergången kommer också att leda till att den äldre generationens bensinbilar skrotas, med fortfarande användbara chassi. Detta kallar på en lösning som använder dessa chassin men byter ut sin drivlinan till en elektrisk, vilket minskar den initiala kostnaden för att köra elbil samtidigt som man sparar in utsläppen från en ny produktion. Men är det verkligen så lätt? Vi tar vi frågan i våra händer och konverterar en svensk klassiker, en Volvo 340 från 1979 och ger den en drivlina från 2022. Vi ger en detaljerad teori om tekniken, en guide för att välja rätt komponenter och lagliga byggkrav för att klara besiktningen. Konverteringen görs i ett vanligt garage med standardverktyg och en svets. Ett år och tusen mil senare av körning och insamling av data uppskattar vi att en övergång från bensin till el via en konvertering jämfört med en ny elbil minskar den ekonomiska avkastningstiden för investeringen från 10 till 2 år. Och sparar 8 ton koldioxid. Batteriet som används är begagnat. Andrahandsmarknaden för elbilsbatterier, främst från kraschade eller defekta bilar, växer och beräknas räcka för att konvertera majoriteten av gamla bensinbilar som är i gott skick. Livslängden för begagnade batterier vid konvertering uppskattas vara lika med resten av chassit, på grund av de lägre effektkraven i konverteringsbyggen. Vi ser att denna lösning har potential i det större perspektivet, främst igenom utbudet och livslängd av batterier och chassin för konverteringar. Men också att kostnaden och kompexiteten är tillräkligt låg om de vanligaste modellerna används. Denna lösning är just nu bara tillgänglig i sverige och ett fåtal andra länder där det är lagigt att modifiera sina bilar.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-521934 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Grund Stålvinge, Emil |
| Publisher | Uppsala universitet, Elektricitetslära |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | UPTEC E, 1654-7616 ; 24002 |
Page generated in 0.0021 seconds