I denna studie har det undersökts hur elever i årskurs 3 ges möjlighet att utveckla sin kommunikationsförmåga både verbalt och i skrift i de digitala läromedlen, vilken kognitiv nivå dessa kommunikationsuppgifter befinner sig på samt på vilket sätt som den digitala delen av läromedlen bidrar till lärandet av kommunikationsförmågan inom matematik. För att få svar på forskningsfrågorna har en läromedelsanalys genomförts på tre olika digitala läromedel i matematik. Dessa läromedel valdes ut eftersom de utgav sig för att vara heltäckande och utformade efter kursplanen. Resultatet visade dock att två av läromedlen var bristfälliga när det kom till att uppfylla kraven för kommunikation samt de kognitiva kraven, vid undersökning av vad den digitala delen bidrog till var resultatet enhälligt. Det tredje digitala läromedlet uppfyllde de flesta av kraven, både vad gäller kommunikationsuppgifter och deras kognitiva nivåer. När undersökningen var genomförd och resultaten av de tre läromedlen sammanställdes så påträffades mest av kommunikationsform F7 där eleven gavs möjlighet att följa och förstå matematisk kommunikation. Kommunikationsuppgifternas kognitiva nivåer granskades och det upptäcktes då att nästan två tredjedelar av uppgifterna i två läromedel befann sig i de lägre nivåerna. Detta var mycket anmärkningsvärt eftersom forskning visat på att kommunikationsuppgifter i de högre kognitiva nivåerna gynnat kommunikativ matematikundervisning. / In this study, it has been studied how students in year 3 are given the opportunity to develop their communication skills both verbally and in writing in the digital teaching materials, what cognitive level these communication tasks are at and in what way the digital part of the teaching materials contributes to the learning of communication skills in mathematics. In order to get answers to the research questions, a teaching material analysis has been conducted on three different digital teaching materials in mathematics. These teaching materials were selected because they claimed to be comprehensive and designed according to the syllabus. Still, the result showed that two of the teaching materials were deficient when it came to meeting the requirements for communication as well as the cognitive requirements, when examining what the digital part contributed to, the result was unanimous. The third digital learning material met most of the requirements, both in terms of communication tasks and their cognitive levels. When the survey was completed and the results of the three teaching materials were compiled, most of the communication form F7 was found where the student was given the opportunity to follow and understand mathematical communication. The cognitive levels of the communication tasks were reviewed and it was then discovered that almost two-thirds of the data in two teaching materials were in the lower levels. This was very remarkable because research showed that communication tasks in the higher cognitive levels favored communicative mathematics teaching.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-90953 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Eriksson, Sandra, Olson, Johanna |
| Publisher | Karlstads universitet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds