Två skilda omvärldsutvecklingar i form av ett förändrat säkerhetspolitiskt läge i Sveriges närområde samt global klimatförändring accentuerar betydelsen av svensk jordbruksmark. Den här uppsatsen problematiserar den pågående irreversibla exploateringen av resursen och undersöker hur rapporter från Försvarsberedningen och IPCC speglas i regeringens nationella livsmedelsstrategi från år 2017. Särskilt exemplifieras utmaningen i att kombinera extensiv stadsutveckling med en strävan efter ett resilient samhälle genom uppsatsens fallstudie som undersöker på vilket sätt nationella strategier angående jordbruksproduktion påverkar den kommunala fysiska planeringen. Fallstudien genomför en dokumentanalys av Uppsala kommuns översiktsplan samt intervjuer med för studien centrala yrkespersoner. Uppsatsarbetet relateras till Köpenhamnskolans säkerhetiseringsteori för att undersöka om någon av de aktörer som förekommer i studien argumenterar för att utöka skyddet av den svenska jordbruksmarken genom att påtala dess vikt utifrån ett säkerhetsperspektiv. Uppsatsen belyser två huvudargument för att bevara svensk jordbruksmark. Dels har Sverige ett solidariskt ansvar att bibehålla jordbruksproduktionen på grund av framtida problem för den globala livsmedelstryggheten, dels utgör värnandet av resursen en nationell beredskapsaspekt. Slutligen jämförs de åtgärder som regeringen föreslår i den nationella livsmedelsstrategin med observationerna från fallstudien.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-393074 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Brandt, Joel |
| Publisher | Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Uppsatser Kulturgeografiska institutionen |
Page generated in 0.0018 seconds