Logopeder som träffar barn med språkstörning arbetar i hög grad med barnets hela familj. Specifik kunskap krävs då barnet och familjen är två- eller flerspråkiga. I denna fallstudie beskrivs språkanvändningen i en trespråkig familj som bor i Sverige. Den flamländsktalande modern och svensktalande fadern talade sina respektive modersmål med dottern Betty enligt språkstrategin one parent – one language (OPOL). Föräldrarna talade engelska sinsemellan. Data samlades in via videoinspelning, föräldraskattning och intervjuer. I den kvantitativa delen av studien undersöktes främst vilka språk som användes mellan familjemedlemmarna och i vilken grad kodväxling förekom. Den kvalitativa delen av studien fokuserade på föräldrarnas reflektioner om familjens trespråkighet ur ett individ-, familje- och samhällsperspektiv. Resultaten visade att föräldrarna följde sin språkstrategi väl och att kodväxling främst skedde föräldrarna emellan. Dottern följde strategin väl till fadern men till modern fanns betydande inslag av svenska. Tre teman som sammanfattar föräldrarnas reflektioner om flerspråkighet kunde urskiljas. Dessa var engelskans särställning i samhället, flamländska som minoritetsspråk samt språk som mått på integrering. Den logopediska relevansen diskuterades utifrån värdet av observationer på flerspråkiga barns interaktion med sina föräldrar vid bedömning, utökning av anamnes för flerspråkiga samt om logopeder bör rekommendera språkstrategier till flerspråkiga familjer. / Speech-language pathologists working with language impaired children often work with the child’s entire family. Specific knowledge is needed when the child and its family are bi- or multilingual. This case study describes the language use of a trilingual family living in Sweden. The Flemish speaking mother and the Swedish speaking father spoke their respective mother tongue with their daughter Betty in accordance with the language strategy one parent – one language (OPOL). The parents spoke English with each other. Data was collected by means of video recording, parental estimation and interview. The quantitative aspect of this study primarily examined what languages were used between different family members and to what extent code-switching occurred. The focus of the qualitative analysis was the parents’ reflections regarding the family’s trilingualism from an individual, family and societal perspective. The results showed that the parents followed their choice of language strategy well and that they code-switched mainly to each other and not to their daughter. Betty followed the strategy well to her father whereas she used a fair amount of Swedish to her mother. The parents’ reflections on multilingualism can be summarized in three themes. These were the unique position of English in society, Flemish as a minority language and language as a measure of integration. The clinical relevance was discussed in terms of the value of observing multilingual children interacting with their parents as a form of assessment, expanding the anamnesis for multilinguals and lastly whether speech-language pathologists should recommend language strategies to multilingual families.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-141520 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Lindgren, Linnéa, Törneke, Kajsa |
| Publisher | Uppsala universitet, Logopedi, Uppsala universitet, Logopedi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds