Denna uppsats undersöker levnadssituationerna för kvinnor i änkestånd i städerna Vrindavan och Tiruchirappalli, Indien. Till Vrindavan vallfärdar kvinnor i änkestånd från hela landet och staden beskrivs som en ”änkornas stad”. Tiruchirappalli är hem åt många bönder med familjer och därigenom kvinnliga bönder i änkestånd vilka marginaliseras. Syftet är att problematisera och belysa det utanförskap och de svårigheter många av kvinnorna hamnar i och möter på grund av sitt änkestånd, i relation till CEDAW. Detta utifrån tre forskningsfrågor vilka undersöker hur kvinnornas levnadssituationer ser ut i relation till Iris Marion Youngs teori om förtryck, på vilket sätt kvinnornas levnadsförhållanden blir en del av deras identitet då de ofrivilligt placeras i den sociala gruppen ”änkorna”, samt vad detta har för implikationer på deras rättigheter. Youngs teori om förtryck samt Chandra Talpade Mohantys kritik kring makt och porträttering används för att svara på frågorna. Uppsatsen bygger på insamlad empiri och 14 intervjuer som förvärvats genom deltagande observation och en semi-strukturell intervjumetod. Insamling av empiri skedde genom två oberoende fältarbeten under 2018 och 2019 på två ideella organisationer i Vrindavan och Tiruchirappalli, vilka arbetar för att stärka kvinnornas roll i samhället. Resultatet konstaterar att kvinnor i änkestånd kan sägas förtryckas utifrån Youngs fem förtryckskriterier på grund av den sociala grupp de placeras i, vilket kränker deras rättigheter som kvinnor och människor. Slutsatsen kan även dras att relaterad stigmatisering håller på att försvinna vilket kan bero på förändrade samhällsnormer. / This thesis aims to gain further understanding of the living conditions for widows in the cities of Vrindavan and Tiruchirappalli in India. Widows from all over India travel to Vrindavan, known as ”the city of widows”, when they have nowhere else to go, and Tiruchirappalli is home to a high number of farmer widows whom are being marginalized. This thesis seeks to problematize and shed light upon the alienation and difficulties these women face as a result of their widowhood, in relation to CEDAW. Based on three research questions it examines how the women’s living conditions could be understood in relation to Iris Marion Young’s theory about oppression; in which ways their living conditions become part of their identity because of their involuntary placement in the social group ”the widows”; and which implications this have on their rights. Young’s theory and Chandra Talpade Mohanty’s criticism regarding power and portrayal are being used to answer these questions. Information was provided through two independent fieldwork experiences conducted 2018 and 2019 at two NGO:s in said cities, both aiming to empower widows. The information consists of 14 interviews provided by participant-observation and a semi-structured interview method. The result shows that widows are being oppressed based on Young’s five criterions of oppression because of their involuntary placement in the social group ”the widows”, which in turn violates their rights as women and humans. However, the conclusion also states that related stigmatization continues to decrease, which could be a result of changing norms.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-384752 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Öberg, Felicia |
| Publisher | Uppsala universitet, Teologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds