En stor del av den tidiga språkutvecklingen sker i samspel med vuxna, och kommunikationen mellan vårdnadshavare och deras små barn är därför särskilt betydelsefull. Vuxna anpassar ofta sitt sätt att tala till små barn genom att göra anpassningar i de språkliga parametrarna prosodi, segmentell fonologi, syntax, pragmatik och ordförråd. Dessa anpassningar kallas ofta för barnriktat tal (BRT) och har visat sig ha både en kortsiktig såväl som långsiktig positiv inverkan på barns tidiga språkutveckling. Tidigare forskning gällande barns tal- och språkmiljö har främst fokuserat på kommunikationen mellan kvinnliga vårdnadshavare och deras små barn. Det finns därmed ett behov av forskning som undersöker manliga vårdnadshavares kommunikation, särskilt med fokus på kvalitativa aspekter så som användandet av BRT. Inom Ord gör skillnad-projektet på KI utvecklas en ny interventionsmetod, Preventive Education Program for Parents (PEPP). I metoden kartläggs kvantitativa och kvalitativa aspekter av barns tal- och språkmiljö med hjälp av Language ENvironment Analysis (LENA), videoinspelning och ett framtaget PEPP-protokoll. I föreliggande studie undersöktes förekomsten av de parametrar som utgör BRT i manliga vårdnadshavares kommunikation med sina små barn. Mer specifikt undersöktes förekomst eller icke förekomst av parametrarna samt mest respektive minst förekommande parameter. Studien syftade även till att undersöka om PEPP-protokollets nuvarande beskrivningar av parametrarna kan användas för att bedöma förekomst av BRT. I studien deltog 6 manliga vårdnadshavare och deras barn i åldrarna 0 till 12 månader. Material från barnens tal- och språkmiljö samlades in med videoinspelning under en strukturerad leksituation och med LENA under en heldag i hemmiljö. Användandet av BRT analyserades både med hjälp av PEPP-metodens bedömningsprotokoll samt genom en kompletterande uppskattning av mest respektive minst förekommande parameter. Resultaten visade att 5 av 5 parametrar som utgör BRT förekom i samtliga deltagares kommunikation i hemmiljön samt i majoriteten av deltagarnas kommunikation under den strukturerade leksituationen. För hälften av deltagarna noterades parametern pragmatik som mest förekommande parameter och segmentell fonologi som minst förekommande parameter. I studien påtalas brister gällande PEPP-protokollets beskrivningar av parametrarna och författarna presenterar förslag på förbättringsåtgärder. / A large part of early language development takes place in interaction with adults, and the communication between caregivers and their young children is therefore particularly important for the child’s language development. Adults often adapt their way of speaking to young children by making adjustments in the linguistic parameters’ prosody, segmental phonology, syntax, pragmatics and vocabulary. These adaptations are often referred to as child-directed speech (CDS) and have been shown to have both adirect, as well as long-term positive impact on young children's language development. Previous research on children's speech and language environment has mainly focused on communication between female caregivers and their young children. Therefore, there is a need for research that examines male caregivers’ communication, especially with focus on qualitative aspects such as the use of CDS. Within the Words make a difference project at Karolinska Institutet (KI), researchers are developing a new intervention method, Preventive Education Program for Parents (PEPP). The method maps quantitative and qualitative aspects of children's speech and language environment using Language ENvironment Analysis (LENA), video recordings and a protocol developed within PEPP. The present study explored the occurrence of the parameters that constitute CDS in male caregivers' communication with their young children. More specifically, the occurrence or non-occurrence of the parameters as well as the most and least occurring parameter were examined. The study also aimed to investigate whether the PEPP protocol's current descriptions of the parameters could be used to assess the occurrence of CDS. The study involved 6 male caregivers and their children aged 0 to 12 months. Data from the children's speech and language environment were collected with a short video recording during a structured play situation, and with LENA from a daylong recording in the child’s natural home setting. The use of CDS was analyzed both by using the PEPP protocol, and well as by a supplementary estimation of the most and least occurring parameter. The results showed that 5 out of 5 parameters that constitute CDS occurred in all participants' communication in the natural home setting as well as in the majority of the participants' communication during the structured play situation. For half of the participants, pragmatics was noted as the most occurring parameter, and segmental phonology as the least occurring parameter. The current study highlights shortcomings regarding the PEPP protocol's descriptions of the parameters and the authors proposes suggestions for improvement of the PEPP method.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-463692 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Karlström, Sofie, Svensson, Sofie |
| Publisher | Uppsala universitet, Blom Johansson: Logopedi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Magisterarbete i logopedi ; 206 |
Page generated in 0.004 seconds