Background: According to many authorities Trademark consideration will within the companies become all more prioritized objectives for competitive advantage and a strong organisational structure. Trade marking is becoming an important tool, not only Production oriented companies apply this on their products or services whereas it is today spread in many different sectors. Problems: On the basis of theoretical and empirical studies, we will try to see how a trademark is built up. This will guide us to our questions at issue: • How has the actual process for HTF been in order to strengthen and to build up their trademark, how have they achieved this in practice? • What are the underlying criteria’s to for this work and what role has the consultant company BMN in the actual process? Aim: The authors have for intention to create an understanding on why there is interesting for a trade union organisation like HTF to carry out a trademark development investment. A further understanding will be to highlighting a strong trademark's advantages and possible disadvantages. Results: As a trade union organisation where the relationship to the members and the potential members is becoming all more important is the interesting to highlight their trademark clear and in addition to that contribute to building and establishing strong relationships. on the basis of this study we can state that it is now one of the most important support activities that as a trade unions to highlight its core values through trademark. As a trade union, one can to a large extent work with and to apply the market the economic mocks-up for trademark build up. The most important aspect is that we can state , in the future developed to concentrate more on communication, positioning, segmentation and diversification, which the trademark act as intermediary. This along with those core values that characterises the organisation and informs the trademark gives a bigger possibility for HTF to clearer give the organisation's surrounding world a more exact picture of what it stand for , seeks and what it desires to offer the members. A possible disadvantage could be that after a trademark establishment similar to HTF: s the organization can get more attention and the requirements in living up to those core values will increase. Conclusions: We can state that an important part in that the trademark development process is to identify the organisation's image in the very beginning of the trademark project. The analysis gives the organisation a picture of the own organisation, the members' perspectives and the competitors and constitutes good basis for the continued work. The work strategies that were implemented where in the form of workshops this in order to view forward what the actual and core values in that the trademark development process are. In the actual workshop different questions were developed, the answers to those where given from total 365 paragraphs employee and stakeholders, this was done in group mould. It is important that in workshops to formulate and to create a common view about what the actual process means and how the company wants to be represented , which way one wants to be considered. Further after the workshops created a planning conferences for the different parts of the organisation is created. The organisation begins afterwards to work with this internal and trough communication different values are shared. Both the theoretical and the empirical studies demonstrate that those aspects that lie to shallow for that organisation identity that is worked forward is connected to the organisation's history, culture, rumour (views that exists about the organisation), behaviour patterns among the employee and representatives. / Bakgrund: Varumärkestänkande kommer framöver enligt många auktoriteter inom företagsvärlden att bli ett allt mer prioriterat mål för konkurrensstarka organisationer. Det tränger kontinuerligt in i allt fler branscher och det är inte längre bara produktionsorienterade tillverkningsföretag som tillämpar detta på sina produkter eller tjänster. Problem: Utifrån teoretiska och empiriska studier skall vi försöka se hur ett varumärke för en fackförening kan byggas upp. Detta leder oss in på våra konkreta frågeställningar som lyder: · Hur har själva processen i visionsarbetet för HTF gått till för att stärka och bygga upp sitt varumärke, hur uppnås detta i praktiken? · Vilka kriterier ligger till grund för detta arbete och vilken roll har konsultföretaget BMN i själva processens gång? Syfte: Författarna har för avsikt att skapa en uppfattning om varför det är intressant för en facklig organisation som HTF att utföra en varumärkesuppbyggande satsning. En vidare förståelse skall försöka uppnås genom att framhäva ett starkt varumärkes fördelar och eventuella nackdelar för en fackförening. Resultat: Som en facklig organisation där relationen till medlemmarna samt de potentiella medlemmarna kommit att bli allt viktigare är det intressant att framhäva sitt varumärke tydligt och via den vägen bidra till att bygga och etablera en relation till dessa. Det vi kan konstatera utifrån denna studie är att det numera är en av de viktigaste stöttepelarna att som fackförbund framhäva sina kärnvärden som präglar varumärket, som ett fackförbund kan man till stor del jobba med och tillämpa de marknadsekonomiska modellerna för varumärkesuppbyggnad. Den viktigaste aspekten här, kan vi konstatera är möjligheten att framöver jobba mer aktivt utåt i form av kommunikation, positionering, segmentering och differentiering, vilka varumärket är en förmedlare av. Detta tillsammans med de kärnvärden som präglar organisationen och genomsyrar varumärket ger en större möjlighet för HTF att tydligare kunna ge organisationens omvärld en mer exakt bild av vad det är man står för, eftersträvar och önskar kunna erbjuda sina medlemmar. En möjlig nackdel finner vi i att man efter ett varumärkesarbete likt HTF: s får mer uppmärksamhet och därmed så kan vi konstatera att kraven i att leva upp till de kärnvärden och den vision som förmedlas höjs. Slutsatser: Vi kan konstatera att en viktig del i den varumärkesuppbyggande processen är att identifiera organisationens image, just då vid startpunkten av varumärkesprojektet. Analysen ger organisationen en bild av den egna organisationen, medlemmarnas perspektiv och konkurrenterna och utgör således en bra grund för det fortsatta arbetet. De arbetsstrategier som genomfördes var i form av ett workshoparbete för att på så sätt få fram vad som skall utgöra själva kärnvärdena i den varumärkesuppbyggande processen. I själva workshoparbetet utvecklades olika frågor och dessa fick man sedan svar på från sammanlagt 365 stycken anställda och intressenter, detta gjordes i gruppform. Det är viktigt att i workshoparbetet formulera och skapa en samsyn om vad själva processen innebär och vad man vill åstadkomma med den samt på vilket sätt man vill uppfattas. Vidare efter workshoparbetet skapas det en planering och planeringskonferenser för de olika delarna i organisationen. Organisationen börjar sedan att arbeta med detta internt och via kommunikation försöker man visa på de olika värderingarna. Både de teoretiska och empiriska studierna visar att de aspekter som ligger till grund för den organisationsidentitet som arbetas fram är sammankopplade till organisationens historia, kultur, rykte (uppfattningar som finns om organisationen), beteende hos de anställda och representanter
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-138 |
| Date | January 2005 |
| Creators | Tayan, Oguz, Koski, Tony |
| Publisher | Södertörns högskola, Institutionen för ekonomi och företagande, Södertörns högskola, Institutionen för ekonomi och företagande, Huddinge : Institutionen för ekonomi och företagande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds