Problembakgrund & problemdiskussion: Att som professionell investerare lyckas överavkasta sitt jämförelseindex år efter år är lättare sagt än gjort. Oavsett vilken strategi en förvaltare använder sig av kan det vara svårt att kontinuerligt lyckas prestera bättre än marknaden. Författarna av denna studie har blivit inspirerade av anomalin PEAD, postearnings-announcement-drift. Den visar att om ett bolag överraskar positivt (negativt) har aktiekursen en tendens att stiga (falla) ett tag efter att den nya informationen har presenterats. Problemformulering: Är det möjligt att kombinera indexplacering med PAD i samband med rapporter för att nå överavkastning gentemot OMXS30-index? Vilken tidsperiod av tre, fem eller tio dagar är det i genomsnitt mest lukrativt att hålla aktien under rådande strategi? Syfte: Studiens huvudsyfte är att se om en kombination av aktiv förvaltning grundat på PEAD tillsammans med en passiv förvaltning i en börsfond som följer OMXS30, skulle lyckas överavkasta mot OMXS30. Studiens delsyfte är att se vilken av tidsperioderna tre, fem eller tio dagar som kan generera största avkastning. Författarna vill med denna studie kunna ge professionella investerare en stabil strategi som över tid visar sig överavkasta jämförelsebart index på ett kostnadseffektivt sätt och utan att ta allt för stor risk. Teori: Studien behandlar teorier kopplat till Post Earnings Announcement Drift (PEAD) som sedan sätts i kontext med en genomgång av de etablerade teorierna om den effektiva marknadshypotesen och random walk. Som i sin utformning motsätter sig att en strategi byggd på PEAD ska kunna bringa överavkastning. Metod: Studien använder sig av en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Aktiedata är inhämtad från bolag som ingått i OMXS30 under perioden 2010–2019. Studien har testat om strategin har överavkastat gentemot studiens utvalda referensindex. Empiri/analys: Studiens resultat har ett empiriskt stöd för att PAD3 har en signifikant överavkastning gentemot OMXS30. Medan PAD5 och PAD10 visade sig inte ha en statistiskt säkerställd överavkastning mot OMXS30. Författarna har vidare funnit intressanta resultat som starkt pekar mot att strategin presterar starkt under en negativ marknad. Slutsats: Strategin visade sig ha starka bevis att motsäga random walk då ett återupprepande prismönster gick att finna i studiens resultat. Trots att majoriteten av resultaten av de statistiska testerna inte var signifikanta ställer sig författarna även tveksamma till den effektiva marknadshypotesen. Strategin med den kortaste aktiva förvaltningen överavkastade index med över 150% vilket bör kunna ses som ett tecken på att marknaden inte till fullo lyckas prisa in den nya information som presenteras i samband med då bolagen släpper rapporter.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-172949 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Forsman, Viktor, Jonsson, Jonathan |
| Publisher | Umeå universitet, Företagsekonomi, Umeå universitet, Företagsekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds