Medical research requires detailed and accurate information on individual patients. This is especially so in the context of pharmacovigilance which amongst others seeks to identify previously unknown adverse drug reactions. Here, the clinical stories are often the starting point for assessing whether there is a causal relationship between the drug and the suspected adverse reaction. Reliable automatic de-identification of medical case narratives could allow to share this patient data without compromising the patient’s privacy. Current research on de-identification focused on solving the task of labelling the tokens in a narrative with the class of sensitive information they belong to. In this Master’s thesis project, we explore an inverse approach to the task of de-identification. This means that de-identification of medical case narratives is instead understood as identifying tokens which do not need to be removed from the text in order to ensure patient confidentiality. Our results show that this approach can lead to a more reliable method in terms of higher recall. We achieve a recall of sensitive information of 99.1% while the precision is kept above 51% for the 2014-i2b2 benchmark data set. The model was also fine-tuned on case narratives from reports of suspected adverse drug reactions, where a recall of sensitive information of more than 99% was achieved. Although the precision was only at a level of 55%, which is lower than in comparable systems, an expert could still identify information which would be useful for causality assessment in pharmacovigilance in most of the case narratives which were de-identified with our method. In more than 50% of the case narratives no information useful for causality assessment was missing at all. / Tillgång till detaljerade kliniska data är en förutsättning för att bedriva medicinsk forskning och i förlängningen hjälpa patienter. Säker avidentifiering av medicinska fallbeskrivningar kan göra det möjligt att dela sådan information utan att äventyra patienters skydd av personliga data. Tidigare forskning inom området har sökt angripa problemet genom att märka ord i en text med vilken typ av känslig information de förmedlar. I detta examensarbete utforskar vi möjligheten att angripa problemet på omvänt vis genom att identifiera de ord som inte behöver avlägsnas för att säkerställa skydd av känslig patientinformation. Våra resultat visar att detta kan avidentifiera en större andel av den känsliga informationen: 99,1% av all känslig information avidentifieras med vår metod, samtidigt som 51% av alla uteslutna ord verkligen förmedlar känslig information, vilket undersökts för 2014-i2b2 jämförelse datamängden. Algoritmen anpassades även till fallbeskrivningar från biverkningsrapporter, och i detta fall avidentifierades 99,1% av all känslig information medan 55% av alla uteslutna ord förmedlar känslig information. Även om denna senare andel är lägre än för jämförbara system så kunde en expert hitta information som är användbar för kausalitetsvärdering i flertalet av de avidentifierade rapporterna; i mer än hälften av de avidentifierade fallbeskrivningarna saknades ingen information med värde för kausalitetsvärdering.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-223604 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Meldau, Eva-Lisa |
| Publisher | KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-EECS-EX ; 2018:53 |
Page generated in 0.0035 seconds