Precis som det finns dialekter i det talade språket kan symboler och färger ha olika betydelser i olika delar av ett land. Dessa visuella dialekter är en del av den ideologi som finns på en plats och påverkar hur text och bild uppfattas och tolkas av befolkningen. Den som designar visuell kommunikation bör därför vara bekant med den ideologi som råder där slutprodukten ska finnas; detta gäller inte minst för förpackningsdesign. Mejeribranschen har traditionellt varit starkt geografiskt indelad i Sverige, men nya förpacknings-, produktions- och logistikmöjligheter har bidragit till att 1960-talets 420 mejerier minskat till 50. De flesta av Sveriges mejerier har dock fortfarande en tydlig geografiskt bunden marknad, något som syns hos tre av de största mejerierna: Norrmejerier, Gefleortens och Skånemejerier. Arla finns i stort sett i hela landet, och är Sveriges största mejeri. Tidigare undersökningar redogör för hur olika grafiska element påverkar kunders val av varumärke i butiker. Det finns dock ingen tidigare studie som behandlar just mjölkförpackningar och den visuella kommunikationens skillnader inom ett land. Denna studie undersöker den visuella kommunikationen på mjölkförpackningar för mellanmjölk (fetthalt 1,5 %) från ovan nämnda mejeriaktörer. Studien behandlar även konsumenters påverkan på den visuella kommunikationen. Teorier som använts för att tolka den empiri som samlats in analyserar bland annat förpackningar och kulturer, men även visuell kommunikation. Exempel på den visuella kommunikationens byggstenar är typografi, färg och designprinciper som hierarki. Semiotiken används för att tyda teckens betydelse. En stor del av datan för denna kvalitativa studie har samlats in under intervjuer av företagsrepresentanter från Norrmejerier, Gefleortens, Skånemejerier och Arla. Datan från intervjuerna visar således varumärkesägarnas tankar kring förpacknings- och varumärkeskommunikationen. Studiens författare har kompletterat data med hjälp av en analys av förpackningens visuella element. Slutsatser som dras är att Norrmejerier, Gefleortens och Skånemejeriers förpackningar har visuella element som konnoterar lokalt och personligt. Förpackningarna visar också upp situationer där mjölk används eller använts. Arla har inte samma lokala marknad som de övriga, vilket även syns i förpackningens mer abstrakta grafik. Framtagningen av den visuella kommunikationen fungerar som så att mejerierna först tar fram en grunddesign. Sedan samlar de in konsumenters åsikter om denna för att sedan bitvis justera den efter konsumenternas tycke. De grafiska elementen anpassas på så sätt för de lokala konsumenterna och används för att kommunicera varumärkenas identitet. Förändringarna sker evolutionellt, för att konsumenterna ska känna igen förpackningen. Ett exempel på detta är de ränder Arla använt på sina förpackningar sedan 90-talet som i flera omgångar justerats med varumärket. Vid den senaste designförändringen gjordes de mjukare i kanterna för att ge ett mer naturligt intryck. Vad studien visar är att de lokala konsumenterna har en påverkan för hur den visuella kommunikationen ser ut på mjölkförpackningarna i Sverige, men att det i grunden handlar om mejeriets varumärkeskommunikation. Det eftersom de inte baserat sina val om vilket budskap eller vilka beståndsdelar den visuella kommunikationen ska ha på konsumenternas åsikter. Istället har företaget tagit fram en visuell kommunikation utifrån varumärkets personlighet. Företagen har sedan anpassat denna efter feedback de fått från konsumenterna då det är de lokala konsumenterna som avgör om produkten kommer att lyckas på marknaden. / Just like there are different accents in a language, symbols and colors may be interpreted differently in different parts of a country. These visual accents are part of the ideology present at a certain place and affects how the population perceives words and images. It is therefore important for the person designing the visual communication to consider the ideology of the consumers. This is also true for packaging design, because the packaging works as an attention grabber in the store. Traditionally, the dairy market in Sweden has been geographically segmented. New technologies in packaging, production, and logistics have led to a decrease in the number of dairy companies in Sweden; the 1960’s 420 dairy companies are today only 50. The dairy companies of Sweden still have a geographically segmented market. This is also true for three of the largest dairy companies: Norrmejerier, Gefleortens, and Skånemejerier. The largest dairy company, Arla, is present in the whole country. This study aims to research the visual communication on milk packaging from the dairy companies listed above. The study examines the consumers’ effect on the design of the visual communication. Previous studies show how different visual elements on the packaging attract the customers’ attention in the store. However, no previous studies examine milk packaging and the variations of the visual communication within a country. Different theories that have been used to analyse the collected data are about packaging design, culture, and visual communication. Typography, color and design principles such as hierarchy are part of the visual communication’s toolbox. Theories about semiotics have been used to interpret the meaning of visual signs. Parts of the data of this qualitative case study have been collected through interviews with representatives from the dairy companies Norrmejerier, Gefleortens, Skånemejerier, and Arla. This data shows the brand owners thoughts about the packaging and brand communication. The authors of this study have analyzed the visual communication of milk packages for milk containing 1,5% fat from each dairy company listed above. The study concludes that the milk packages of Norrmejerier, Gefleortens, and Skånemejerier contain visual elements that stand for local and personal values. The illustrations and photographs also picture situations where milk is or has been used. Arla does not have the same local market as the others, which can be seen in the more abstract design of their packaging. The dairy companies create a design and then asks for feedback from the consumers. The companies later use this information to adjust the packaging after the consumers’ opinions. The visual elements are adapted to the local market and used to communicate the brand identity. The changes in the visual communication are done evolutionary, to keep the packaging recognizable for the consumers. Arla has, for example, changed the appearance of the stripes they have used on the packages since 90’s several times. The latest version of the design softened the corners of the stripes to convey a more natural look - in line with their brand identity. What the study shows is that the local consumers have an impact on the visual communication of the milk packages in Sweden, but fundamentally it is all about the brand communication of the dairy company. This can be seen in the fact that the dairy companies do not choose their design elements after the consumers’ opinions. Instead, they create a design based on the brand identity and adjust it based on the feedback they get from the local consumers to make it more attractive for the consumers.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-108362 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Göransson, Lisa, Wiklund, Elin |
| Publisher | Linköpings universitet, Medie- och Informationsteknik, Linköpings universitet, Tekniska högskolan, Linköpings universitet, Medie- och Informationsteknik, Linköpings universitet, Tekniska högskolan |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0033 seconds