Multinationella företag som köper varor så som kläder från indiska leverantörer riskerar att förknippas med produktionsvillkor som kränker mänskliga rättigheter. Kontroller av indiska leverantörsled gjorda av internationella arbetsrättsorganisationer visar på skadliga arbetsmiljöer, barnarbete och arbetare som har liten möjlighet att påverka sin situation. H&M är ett multinationellt företag som ser Indien som en viktigt marknad för kläder och accessoarer. För att säkerställa bra villkor for arbetarna i leverantörsfabrikerna har H&M arbetat med att implementera en uppförandekod som kräver att vissa standarder upprätthålls i fabrikerna. Genom inspektioner som både kontrollerar och ger assistans till leverantörerna har många områden så som barnarbete och hälso- och säkerhetsaspekter förbättrats sedan uppförandekoden infördes. Kränkningar av andra krav i uppförandekoden fortsätter dock att inträffa. Denna studie undersöker problemet med uppfyllelse av uppförandekoden både ur leverantörernas och H&Ms perspektiv. Den söker att finna svar på vilka de största problemområdena för uppförandekodsuppfyllelse är bland H&Ms förstaledsleverantörer i Indien, vilka hinder som finns för att förbättra uppfyllelse inom dessa områden och hur den institutionella miljön i Indien påverkar uppfyllelse av uppförandekoden bland leverantörerna. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hinder för uppfyllelse av en uppförandekod bland indiska leverantörer. Kunskapen kan användas för att förbättra metoderna för implementering av uppförandekoder i leverantörsledet i allmänhet. Studien utformades utifrån induktiv fallstudiemetodik och bestod av intervjuer med ledningen hos sex av H&Ms leverantörer och fyra av H&Ms inspektörer i Indien, granskning av revisionsrapporter från inspektioner och observationer på plats under besök i leverantörsfabrikerna. Urvalet av fall sökte både likheter och skillnader i verksamhet och geografisk placering i Indien. Analysförfarandet delades upp i två steg. I det första steget argumenterades för vilka huvudsakliga problemområden och hinder för förbättring inom dessa områden som framstod ur det empiriska materialet. I det andra steget användes en modell över strategisk respons mot institutionella tryck baserad på nyinstitutionell och resursberoende teori för att analysera effekten av den institutionella miljön på leverantörerna. Studien fann att de sex huvudsakliga problemområdena är kemikaliehantering, kontroll av övertidstimmar, omsättning av arbetare, dialog med arbetare, arbetarnas kännedom och implementering av formella system i leverantörsfabrikerna. Vidare visar studien att de fyra huvudsakliga hindren är ledningens attityd, kapacitet i leverantörsorganisationerna, leverantörernas affärsmodell och maktutryck mellan positioner i organisationerna. Slutligen fann studien att den institutionella miljön är fylld med aktörer som har paradoxal effekt på leverantörerna. Generellt sett så skapar och upprätthåller de institutionella krafterna de empiriska hindren för uppfyllelse av uppförandekoden. Den institutionella miljön i södra Indien innehåller flera krafter som stödjer uppförandekodsuppfyllelse än miljön i norr. En modell över de motstridiga effekterna av institutionella krafter skapades som kan appliceras på olika institutionella miljöer. Modellen kan användas för att diskutera hur institutionella krafter i en specifik omgivning endast tillåter uppfyllelse av uppförandekoden att nå en viss nivå om de institutionella krafterna är oförändrade.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-7181 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Ockborn, Felix |
| Publisher | Stockholms universitet, Centrum för tvärvetenskaplig miljöforskning (CTM) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds