<p>In this study potential health risks for employees in connection with handling of bottom ash and bottom ash water at a Municipal Waste Incineration (MWI) plant have been investigated. Air surrounding the bottom ash and the bottom ash water has been examined. MWI is one of the primary ways to manage solid household waste, and bottom ash is the main solid residue produced by the incineration process. Bottom ash constitutes about 15-20% of the original waste. The bottom ash is extinguished in a water bath (bottom ash water).</p><p>The study was carried out in a MWI plant in Karlstad, Sweden. The plant is equipped with a grate furnace with a capacity of 7 tonnes per hour. Annually about 50 000 tonnes are incinerated at the plant.</p><p>Levels of airborne particles, metals present in the airborne particles, volatile organic compounds (VOC), and phosphine were measured in the air. Analysis of the bottom ash water including: pH, total phosphorus, ammonium, chemical oxygen demand (COD), suspended solids, and bacteria were also carried out. Further, a questionnaire was distributed to investigate how the workers at the MWI plant re°ected on health when working.</p><p>The results showed that the levels of airborne particles, metals and VOC did not pose any major health risks. The bacterial analysis demonstrated very low concentrations of bacteria in the water and thus that the bacteria posed no risk for the workers. The phosphine measurements did not result in levels exceeding the Swedish threshold limit value. However, the method used in this study was not well-tested in these sorts of environments and the results implied that higher levels of phosphine might be present. The conclusion from the questionnaire was that there is a concern about health risks in connection with certain tasks at the plant.</p> / <p>På Hedenverket, Karlstads Energi AB, förbränner man årligen cirka 50 000 ton hushålls- och verksamhetsavfall. En av restprodukterna av förbränningen kallas slagg (bottenaska) och utgör ca 15-20% av det inmatade avfallet. Slaggen släcks i ett vattenbad under själva pannan (slaggsläckningsbad) och matas sedan ut, via ett skakbord för reduktion av vatten, till containrar innan det slutligen körs på deponi.</p><p>Syftet med det här projekt var att utreda om det föreligger några hälsorisker vid arbete kring slaggen och slaggsläckningsvattnet. För att skapa en bild av möjliga hälsorisker gjordes en inledande studie av tidigare utredningar, mätningar gjorda på avfallsförbränningsanläggningar runt om i Svergie och vad kemiska och biologiska hälsorisker innebär. Även lagstiftning på området har berörts.</p><p>Med tidigare utredningar och mätningar samt diskussioner som grund utfördes mätningar av damm, metallhalter i damm, VOC och fosfin i luften samt en analys av slaggvattnet och bakterier i slaggvattnet. För att skapa en uppfattning av hur personalen, som arbetar med driften, upplever sin arbetssituation ur hälsorisksynpunkt genomfördes även en enkätundersökning.</p><p>Resultaten av undersökningarna på Karlstads Energi AB visade att varken damm, metaller eller VOC utgör någon hälsorisk. Bakterieprovtagningen av slaggsläckningsvattnet visade på mycket låga halter av bakterier och bakterier kan därför inte sägas utgöra någon hälsorisk.</p><p>Undersökningar av slaggvatten på andra anläggningar i Sverige visar däremot på höga metallhalter i slaggvattnet och det vore således inte särskilt hälsosamt att få i sig större mängder av detta. Resultaten av fosfinmätningen visar inte heller på några alarmerande nivåer, men metoden som användes är inte väl beprövad i den här typen av miljö. Resultaten kan tyda på att högre halter av fosfin förekommer, men hur höga de är inte möjligt att svara på. Fosfin är ett ämne som i små mängder kan ge upphov till bland annat illamående. I enkätundersökningen påtalades att obehag och illamående uppstºar vid längre arbeten över skakbordet och det är möjligt att fosfin kan vara en orsak till detta. Enkätundersökningen visade även att det finns en oro för hälsan vid vissa typer av arbeten på anläggningen och oro för att hälsan ska påverkas negativt på längre sikt.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:uu-88863 |
| Date | January 2004 |
| Creators | Eriksson, Jenny |
| Publisher | Uppsala University, Department of Earth Sciences, Uppsala : Institutionen för geovetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
| Relation | UPTEC W, 1401-5765 ; 04 034 |
Page generated in 0.0023 seconds