Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om införandet av hälsobokslut fått några effekter på sjukfrånvaron. Frågeställningar: Hur redovisas sjukfrånvaron av företagen? Kommenteras vald redovisning av företagen och i så fall hur? Hur har sjukfrånvaron förändrats sedan införandet av obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro? Metod: För att undersöka detta har årsredovisningar från 25 privata företag analyserats. Årsredovisningarna från 2003 har jämförts med motsvarande årsredovisningarna för 2004. Företagen kommer från fem av de största branscherna i Stockholms län. Företagen har 50-249 anställda vilket motsvarar medelstora företag i Stockholm. Urvalet har gjorts efter näringsgrenar och efter det som ett slumpmässigt urval i form av lottning. De sammanställningar som gjorts är den totala sjukfrånvarons förändring samt förändringen av sjukfrånvaron inom respektive undergrupp. Detta har gjorts både branschvis samt totalt. En sammanställning har även gjorts av den totala långtidssjukfrånvarons förändring för alla företag, både branschvis samt totalt. Resultat: Sjukfrånvaron redovisas av alla företag och i stort i enlighet med lagen. Beträffande långtidssjukfrånvaron har 7 av 25 företag förmodligen redovisat den totala långtidssjukfrånvaron som procentenheter av den totala sjukfrånvaron i stället för som procent av den totala sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron visar en tendens till att sjunkit eller stått stilla i alla de redovisade kategorierna. Inget av företagen har kommenterat sjukfrånvaron i årsredovisningen utöver de kommentarer som beskriver siffrorna. 9 av de 25 företagen har valt att inte redovisa någonting för vissa grupper. Två av dessa företag har valt att kommentera detta. Slutsats: Hälsobokslutet har än så länge inte gett några större effekter på sjukfrånvaron. Den visar dock ingen tendens till att ha ökat vilket får ses som positivt. Då inget av företagen har kommenterat någonting utöver vad lagen säger antas att hälsobokslutet mottagits endast som ett extra tillägg i årsredovisningen. Då det finns en del osäkerhet kring hur rapporteringen ska gå till borde lagen förtydligas för att uppnå syftet med hälsobokslutet. Sammanfattningsvis kan sägas att hälsobokslutet är en bra tanke som än så länge endast får företagen att bli medvetna om sin sjukfrånvarosituation. För externa intressenter säger inte siffrorna mycket än. / Aim: The aim of this graduate essay is to study if the health statement has brought any consequences to the sickness absence. Questions: How do the companies report the sickness absence? Do the companies comment on their chosen reporting and if so, how? How has the sickness absence changed since the introduction of obligatory reporting of sickness absence? Method: To study this, annual reports from 25 private companies have been analysed. The annual reports from 2003 have been compared with the corresponding annual reports of 2004. The companies come from five of the largest line of businesses in the Stockholm region. The companies have 50-249 employees which correspond to medium sized companies in Stockholm. The selection has been done from branches of industry and after that as a random pick in terms of drawing lots. The compilation that has been made is the total change of the sickness absence and the change of sickness absence in respective subgroup. This has been made both in branches of industry and totally. There has also been a compilation of the change of the total long-term sickness absence for all the companies, both in branches of industry and totally. Results: The sickness absence is reported by all the companies and on average in accordance with the law. Concerning the long-term sickness absence, 7 of the 25 companies probably have reported the total long-term sickness absence as per cent units of the total sickness absence instead of per cent of the total sickness absence. The sickness absence shows a tendency to have decreased or been unchanged in all the reported categories. None of the companies have commented the sickness absence in the annual report besides the comments that describes the numbers. 9 of the 25 companies have chosen not to report anything concerning some of the categories. Two of these companies have chosen to comment this. Conclusions: The health statement does not seem to have given any larger effects on the sickness absence. Nevertheless it shows no tendency to have increased which will have to been seen as positive. Since none of the companies has commented anything besides what the law says, one can assume that the health statement only has been received as an extra addition in the annual report. Since there is some uncertainty how the reporting should be done, the law should be clarified so that the aim with the health statement is achieved. To sum up, the health statement is a good thought that yet only get the companies aware of their sickness absence situation. For external interests the numbers still do not say much.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:gih-56 |
| Date | January 2006 |
| Creators | Jensen, Maria |
| Publisher | Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Stockholm : Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | C-uppsats Hälsopedagogprogrammet, ; 32:2006 |
Page generated in 0.0021 seconds