Vid ortdrivning i Zinkgruvan förstärks väggar, tak och lastarrader med sprutbetong. De två volymer på sprutbetong beställningar är 5,5 kubikmeter och 7 kubikmeter. I dagsläget använder Zinkgruvan en c-sprutning vid förstärkning av orter med sprutbetong. Zinkgruvan utför inte betongsprutingar själva utan hyr in en underentreprenör som utför jobbet. Med hjälp av Zinkgruvans beräkningsprogram som räknar ut den volym som behövs för olika gavlar/orter har projektet skapat ett verktyg för hur mycket sprutbetong som behövs för både c och b-sprutningar. En c-sprutning täcker hela ortens väggar och tak med sprutbetong medan en b-sprutning sprutar från 1,5 m upp på väggen, anfang och tak. Projektet har även skapat en logg tillsammans med arbetsledarna på ort där det loggas hur mycket extra sprutbetong beställs ner till orter/gavlar där det behöver kompletteringssprutas. Resultatet från beräkningsverktyget och loggen visar att det finns goda möjlighet att spara sprutbetong. Genom att förändra rutinerna och gå från en c till en b-sprutning behövs inte 7 kubikmeter lass. En b-sprutning klarar sig på 5,5 kubikmeter lass. Detta innebär att b-sprutningar har flera fördelar, arbetsgången blir mer flexibel och Zinkgruvan kan om det behövs ändra ordningen på gavlarna utan att det stör produktionen. Även 50% av sprutbetongen som läggs på lastarrader kan sparas genom att man minskar sprutad yta och tjocklek på lastarder. Där krävs däremot förbättrade rutiner kring säkerhet och fjärrstyrning av fordon för att kunna gå vidare med detta. Genom att ändra kontraktet med underentreprenörer till ett helhetsansvar för sprutbetong, betongsprutningen och köp av sprutbetong fås tydligare ansvarsgränser vilket leder till att Zinkgruvan kan ställa bättre krav på utförande och kvalité. Denna förändring borde medföra att man kan minska onödiga kompletteringssprutningar. Dessa tre åtgärder har en potential att tillsammans minska den totala sprutbetongmängden med ungefär 20%. Dessa besparingar i sprutbetong medför även stora minskningar i CO2 belastningen för Zinkgruvan. / During drifting in Zinkgruvan, walls, roofs and tunnel faces are reinforced with shotcrete. The two order volumes of shotcrete are 5.5 cubic meters and 7 cubic meters. At present, Zinkgruvan uses a c-reinforcement when strengthening drifts and tunnel faces with shotcrete. Zinkgruvan does not carry out any concrete spraying itself but hires a subcontractor to do the work. Using Zinkgruvan’s calculation on the volume needed for different drifts and tunnel faces the project has created a calculation tool for how much shotcrete is needed for both c and b spraying. C-reinforcement covers the entire walls and ceiling of the drift with shotcrete while b-reinforcement sprays from 1.5 m up on the wall and ceiling. The project created a log together with the site supervisors where they logged how much extra shotcrete is ordered to supplement the incomplete sprayings. The results of the calculation tool and log show that there is a good opportunity to save shotcrete volume. By changing the routines and moving from c to b-reinforcement, 7 cubic load is not needed as b-reinforcement can cope with a 5.5 cubic load. This means that b-reinforcement has several advantages, the production planning becomes more flexible and Zinkgruvan can, if necessary, switch orders of spraying the drifts without disturbing the daily production. 50% saving of the shotcrete sprayed on tunnel faces can be achieved by reducing sprayed surface area and the thickness of shotcrete on tunnel faces. However improved procedures around safety and remote-controlled vehicles are required to move forward in this matter. By changing the contract with the subcontractor to a contract with overall responsibility for the shotcrete spraying and purchase of shotcrete, creates clear limits of liability, which means that Zinkgruvan can put clearer demands on quality and execution. This change should minimize all unnecessary supplement spraying with shotcrete. These three measures have the potential that together reduce the total shotcrete amount by approximately 20%. These savings in shotcrete also lead to large reductions in CO2 emissions.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-87188 |
Date | January 2021 |
Creators | Thunander, Eric |
Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds