Klockan slår åtta och alla elever förväntas vara på plats i skolan, men hur de har tagit sig dit och vilket arbete som ligger bakom det är det få som har full insyn i. På skolor i centrala stadsdelar har majoriteten av barnen säkerligen tagit sig dit på cykel eller till fots medan landsbygdsskolornas elever i betydligt större utsträckning skjutsas till skolan med buss eller taxi. För eleverna som är beroende av skolskjuts har kommunerna ansvar för att det kan ske på ett kostnadsfritt, tryggt och säkert sätt. Säkerheten handlar dock inte enbart om tiden i bussen utan även om vägen till och från busshållsplatsen och den eventuella väntan vid hållplatsen. Att göra generella bedömningar av trafiksäkerheten för hållplatserna och anslutningarna är dock svårt eftersom en mängd faktorer påverkar hur säker eller osäker en viss vägtyp eller vägsträcka är att vistas på/vid. För att underlätta trafiksäkerhetsbedömningar har Trafikverket tagit fram en modell som ska fungera som stöd och möjliggöra konsekventa bedömningar av hållplatser och gånganslutningar på landsbygd. Modellen består av två separata delar, en objektiv och en subjektiv och efter förändringar i skollagen, år 2010, omarbetades modellen och resulterade i grunden för den modell som utvärderats och analyserats i det här examensarbetet. Norrköpings kommuns modell, som examensarbetet kretsar kring, är i stora drag en kopia av Trafikverkets modell men justeringar har gjorts i modellens båda delar mestadels på den subjektiva för att förtydliga vad som bör bedömas. För att ta reda på om justeringarna fått det resultat som Norrköpings kommun, uppdragsgivare i arbetet, önskat har syftet med examensarbetet varit att testa modellen och utvärdera utfallet av förändringarna. En pilotstudie genomfördes i Kolmården strax utanför Norrköping för att skapa underlag till utvärderingen och få en förståelse för modellens funktionalitet. Resultatet av pilotstudien blev bedömningar av trafiksäkerheten på 44 hållplatser och gånganslutningar där en klar majoritet visade sig vara godkända att vistas på för elever ur samtliga årskurser (förskoleklass till nian). Under utvärderingen och jämförelsen mellan Trafikverkets och Norrköpings modeller framkom att justeringarna som gjorts på den subjektiva delen verkligen åstadkommit det som önskats eftersom det tydligt specificerats vad som ska beaktas för respektive faktor i modellen. Vad som däremot inte fått det utfall som var tänkt är bland annat justeringarna på siktintervallen. Istället för att strama åt bedömningen har justeringarna gjort att acceptansen för kort sikt ökat och fler bedömningar får ett godkänt resultat i Norrköpings kommuns modell än i Trafikverkets modell. Rekommendationen på den punkten är därför att antingen återgå till intervallen som finns i ursprungsmodellen eller att höja gränsen istället för att åstadkomma en striktare syn på behovet av sikt. Utvärderingen resulterade även i rekommendationer kring ytterligare förändringar av modellen samt förslag på vilka hållplatser som skulle kunna få en förbättrad trafiksäkerhet tack vare uppsättning av hållplatsskyltar. Genom att presentera rekommendationerna för Norrköpings kommun hoppas vi att det ger nya idéer för utveckling av modellen och för det fortsatta arbetet med trafiksäker skolskjuts.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-94543 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Hollertz, Anna, Wahlman, Johanna |
| Publisher | Linköpings universitet, Kommunikations- och transportsystem, Linköpings universitet, Tekniska högskolan, Linköpings universitet, Kommunikations- och transportsystem, Linköpings universitet, Tekniska högskolan |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds