Med anledning av covid-19-pandemin rekommenderades gymnasieskolor att övergå till fjärr- eller distansundervisning. Detta är grunden för studiens syfte: att öka kunskapen om hur matematikundervisningen på gymnasieskolor ställts om under covid-19-pandemin och vad omställningen inneburit för lärare och elever. För att uppfylla detta syfte har lärare och elever intervjuats för att identifiera vilka typer av distansundervisning som utövats med avseende på Fåhræus och Jonssons (2002) kategorier samt vilka för- respektive nackdelar som funnits med den distansundervisning som utövats i matematik under covid-19-pandemin. Studiens resultat visar att distans i rummet, låg distans i tiden, låg distans i strukturen samt både låg och hög distans i dialogen förekommit under distansundervisningen som skett med anledning av covid-19-pandemin. Fördelar som nämns i studien är bland annat möjligheten att spela in och spara genomgångar. Nackdelarna som framkommer i studien rör bland annat teknikens begränsningar och ämnets analoga karaktär vilket anses ha hindrat kommunikationen mellan läraren och eleven.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-196686 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Nordlander, Linnéa, Liv, Mirjam |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds