Hjärnans uppbyggnad och funktion besvarar många intressanta frågor när det kommer till undervisning och ett neurodidaktiskt perspektiv bidrar till att bättre förstå hur elever på gymnasienivå kan behärska de kunskaper som efterfrågas i Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Studiens förutsättningar har legat inom ramen för tio veckors verksamhetsförlagd utbildning och har genomförts hösten 2017 tillsammans med två klasser som läser kursen Samhällskunskap 1a1 på Herrgårdsgymnasiet. Forskningsstrategin är en fåfallsstudie och teoriprövande som ämnat till att förklara varför ungdomar och neurodidaktik är en lyckad kombination. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar: 1) Vad upplever elever i årskurs två vara det bästa sättet att lära sig samhällsvetenskapliga begrepp på? 2) Hur kan detta förklaras ur ett neurodidaktiskt läroperspektiv? Metoder för materialinsamling har varit enkäter och intervjuer och genom en mest-lika-design går resultatet att generalisera till en större population. Resultatet visar att eleverna tycks relatera mer till termer än begrepp och att de föredrar att arbeta två och två. Framför allt anser de flesta elever i studien att de lär sig bäst när läraren har en genomgång. Men läraren måste vara intressant, tydlig och använda sig av visuellt material för att inlärningen ska fungera bäst, enligt eleverna själva. Ett neurodidaktiskt lärarperspektiv handlar om att kunna anpassa – och självfallet utveckla – undervisningen till hjärnans biologiska konstruktion.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-67446 |
Date | January 2020 |
Creators | Bönström, Linda |
Publisher | Luleå tekniska universitet, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0013 seconds