Studiens utgångspunkt är att vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf) kan uppleva utmaningar dels i rollen som förälder, dels i relation till samhällets förväntningar men även i kontakt med myndigheten. I ett hjälpsystem som kräver en viss självständighet och förmåga att upprätthålla struktur för att tillvarata sina rättigheter, fann vi intresse i att närma oss hur socialarbetare kan identifiera och synliggöra personer med kognitiva nedsättningar för att möjliggöra rätten till likvärdigt stöd och hjälp. Studien syftar därför till att undersöka hur socialarbetare kan beakta identifiering av npf och vilken betydelse identifiering av npf kan ha i arbetet med den enskilde. Vidare undersöker studien hur socialarbetare kan arbeta stärkande av föräldraförmågan för föräldrar med kognitiva nedsättningar. I relation till hur socialarbetare kan arbeta är syftet att analysera etiska aspekter och dilemman som inte sällan kan bli aktuellt i förhållande till funktionsnedsättningar. Fem intervjuer genomfördes med två olika yrkeskategorier, socialsekreterare som arbetar med utredning och beslutsfattande, samt familjebehandlare som arbetar verkställande av besluten. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av tematisk analys. Slutsatserna av studien är att det förekommer olikasynsätt om vilken betydelse identifiering och anpassning av npf har i arbetet. Ena synsättet anpassade utifrån individens uttalade och synliggjorda behov, där npf inte var avgörande för anpassningar eller bemötande, medan det andra synsättet garderade sitt förhållningssätt efter att npf kunde förekomma och utgick från särskilda anpassningar vid vetskap om npf. Om de olika synsätten hade betydelse för arbetet med personer med npf är inget som går att säkerställa, framför allt när yrkesrollernas uppdrag dessutom skiljer sig åt. Vidare synliggjordes en komplexitet av etiska aspekter som kunde förekomma i arbetet med personer som uppvisar kognitiva svårigheter, vilka berörde längd av insats, att föra diagnoser på tal och upprätthållande av autonomi. Med fokus på stärkande av föräldraförmågan framkom viktiga verktyg som främjande av föräldraförmågan.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-201594 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Forss, Madelene, Bosinaki, Lovisa |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds