Bakgrund: Livssituationen kan komma att förändras för de personer som lever i en parrelation där den ena personen drabbas av demenssjukdom. Parrelationen och omvårdnaden påverkas positivt om båda i relationen upplever välbefinnande. Det finns flera kunskapsluckor kring hur sjuksköterskan arbetar med och upplever parrelationen i omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Sjuksköterskan bör därför inkludera parrelationen och identifiera samt utvärdera förändringar i parrelationen kontinuerligt under sjukdomens progression. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att inkludera parrelationen i omvårdnaden vid demenssjukdom. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Totalt inkluderades nio sjuksköterskor med minst tre års erfarenhet inom yrket och som huvudsakliga uppgift arbetade med personer med demenssjukdom. Sjuksköterskorna arbetade på en minnesmottagning på ett universitetssjukhus, inom kommunal hemsjukvård samt på särskilt boende. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Resultat: Ett övergripande tema kunde identifieras; upprätthållen delaktighet under sjukdomens progression. Informanterna hade olika förhållningssätt till parrelationer i omvårdnaden och det var den unika parrelationen som behövde bekräftas och identifieras. Informanternas strategier och omvårdnadsinterventioner riktade sig till största del till att undvika att parrelationen blev en vårdarrelation. En inkluderad parrelation kunde medföra en bättre omvårdnad, vilket krävde intraprofessionellt samarbete under sjukdomens progression och att delaktighet upprätthölls.Slutsats: Informanterna upplevde att parrelationen behövde uppmärksammas mer aktivt och ses som en del i omvårdnaden för att båda parterna i parrelationen skulle känna sig delaktiga. Genom kommunikation, samtal och delaktighet kunde sjuksköterskan få mer förståelse för parrelationens inverkan på båda partners välmående och därmed utföra mer individanpassade omvårdnadsinterventioner. Mer forskning behövs inom området för att klargöra hur rådande omvårdnadsarbete kring att inkludera parrelationen ser ut. / Background: The life situation may change for those people living in a couple relationship where one person suffers from dementia. The couple relationship and nursing are positively affected if both in the couple relationship experience well-being. There are several gaps in the research about how the nurse works and perceives the couple relationship in the care of people with dementia. The nurse should include the couple relationship and identify and evaluate changes in the couple relationship continuously during the course of the disease. Aim: The aim of the study was to describe nurses’ experiences of including the couple relationship in nursing in dementia. Method: The study was conducted on a qualitative basis with semistructured interviews. A total of nine nurses were included with at least three years of experience in the profession and mainly working with people with dementia. The nurses worked at a memorial reception at a university hospital, in municipal home care and in nursing home. The interviews were analysed with content analysis. Results: An overall theme could be identified; sustained participation during disease progression. The informants had different approaches to the couple relationship in nursing and it was the unique couple relationship that needed to be confirmed and identified. Nursing strategies and nursing interventions were largely aimed at preventing the couple relationship from becoming a healthcare relationship. An included couple relationship could lead to better care, which required intra-professional cooperation during disease development and that participation was maintained. Conclusion: The informants experienced that the couple relationship needed to be more actively identified and seen as part of the nursing care to make sure that both the individuals in the couple relationship felt involved. Through communication, conversation and participation, the nurse could gain more understanding of the impact of the couple relationship on the wellbeing of both partners and therefore perform more customized nursing interventions. More research is needed in the field to clarify more details about how current nursing work includes the couple relationship.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-25793 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Josefsson, Åsa |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö universitet/Hälsa och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds