<p>Syftet med detta arbete är att ge en ökad förståelse för problematiken kring skiftarbete, och då främst vad gäller sömn på oregelbundna tider och hur stress påverkar kroppen. Förståelsen ska ge de personer arbetar/kommer att arbeta i skift kunskap att själva förebygga ohälsa. Faktorer som skiftarbete påverkar, t.ex. dygnsrytmen behandlas. Under nattpass försämras vår reaktionsförmåga, räkneförmåga och förmåga att lösa problem. Den försämringen motsvarar den man får av måttlig alkoholkonsumtion. Skiftarbetare löper dubbelt så hög risk att råka ut för hjärt - och kärlsjukdomar. Efter 20 års skiftarbete kan risken vara 3 gånger så hög. Första dygnet utan sömn ger halverad prestationsförmåga. Efter andra dygnet utan sömn är prestationsförmågan i botten. Trötthetsnivån den första vaknatten vid 05-tiden på morgonen är betydligt svårare än den man får av en normaldos med sömnmedel. Den svenska befolkningen sover mellan 7-9 timmar / dygn. Ett par procent av befolkningen är naturliga långsovare som behöver 10-11 timmars sömn för att bli utvilade. Kvällsmänniskor är mer “flexibla” i sina sovvanor och klarar av nattarbete bättre än morgonmänniskor. Idag är 7 procent av Sveriges befolkning sjukskrivna pga. stress och andra psykiska påfrestningar. Hur vi upplever en situation, hur stressade vi blir, beror på hur hjärnan tolkar situationen. Den i sin tur påverkas av tidigare erfarenheter, utbildning, personlighetsdrag och stöd i omgivningen.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:umu-27120 |
| Date | January 2004 |
| Creators | Mörtberg, Maria |
| Publisher | Umeå University, Basic training programme for Police Officers |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0022 seconds