Den växande klimatkrisen kräver hållbara samhällen. Men tidsförhållanden avseende dessa frågor är mycket stora vilket leder till beslutskontexter behäftade med stora osäkerheter. Inom svensk offentlig sektor finns flera olika inriktningar till hur denna osäkerhet kan hanteras. Två av de mest framträdande inriktningarna på senare år är dels så kallad omvärldsanalys (OA), dels robust beslutsfattande (RB) var den senare tar sin utgångspunkt i skolan för decision making under deep uncertainty (DMDU). Den svenska tolkningen av robust beslutsfattande och den omvärldsanalyserande funktionen inom svensk offentlig sektor har inte utvecklats tillsammans eller med varandra i åtanke. Trots det ingår båda inriktningarna i samma beslutsfattande ”kretslopp” inom offentlig sektor. Studien utgår från antagandet att en gemensam förståelse för osäkerhet kan utgöra en viktig grundbult för samarbete inom detta kretslopp, och således frågar studien vilka förhållanden till osäkerhet RB respektive OA har, samt vilka förutsättningar RB och OA har för samarbete baserat på deras förhållanden till osäkerhet? Efter en introduktion av RB och OA presenteras en inledande teoretisk diskussion kring osäkerhetsbegreppet. Denna diskussion leder till så kallade Cynefin-ramverk och en definition av osäkerhet som bristande kunskap om orsak och verkan i framtiden. Studien operationaliserar teorierna bakom Cynefin-ramverk genom en innehållsanalys på relevant textmaterial som samlats och gallrats medelst en anpassad litteraturöversikt. Ett kodningsschema konstrueras baserat på Cynefin-ramverkens domäner och det insamlade materialet kodas och kategoriseras i två separata analyser, en för RB och en för OA, i enlighet med four point-metod, den rekommenderade metoden för konstruktion av Cynefin-ramverk. Resultatet utgörs av två förståelseskapande ramverk vilka visar att både RB och OA populerar samma domäner enligt teorin för Cynefin-ramverk, och således har liknande förhållande till osäkerhet. Enligt resultaten beskriver både RB och OA ett förhållande till osäkerhet som dels baseras på bristande kunskap i likhet med epistemisk osäkerhet, dels ett förhållande som beskrivs härstamma från variabiliteten i de studerade framtiderna. Avgörande för vilket av dessa förhållanden till osäkerhet som är mest framträdande inom RB och OA vid ett givet tillfälle eller en given kontext verkar vara den så kallade kontextuella osäkerheten, d.v.s. osäkerhet med avseende på problemformuleringen. Förutsatt att RB och OA hanterar den kontextuella osäkerheten gemensamt existerar förutsättningar för samarbete. Således bestyrks även studiens initiala antagande; att ett gemensamt förhållande till osäkerhet verkar vara en viktig del av samarbetet mellan de två inriktningarna. / The growing climate crisis demand sustainable societies. The timelines concerning these questions can be very long which create situations where decisions must be made under uncertain conditions. Within Swedish public sector there are many approaches to handling such uncertainty. Two of the most prominent approaches are “omvärldsanalys” or environmental scanning (also known as intelligence analysis), abbreviated to OA, and “robust beslutsfattande” or robust decision making abbreviated to RB. The latter approach is a Swedish interpretation of the approaches for decision making under deep uncertainty (DMDU). The Swedish interpretation of RB and OA have not been developed in unison or with regards to one another. Despite this, they seem to be part of the same decision-making cycle within Swedish public sector. This study assumes that a common understanding of uncertainty could be an important foundation for cooperation within this decision-making cycle and the study inquires which understanding RB and OA has of uncertainty, as well as what this means with regards to cooperation between the two approaches. After an introduction of the two approaches, the study discusses the concept of uncertainty which leads to the theory behind so called Cynefin-frameworks and a definition of uncertainty as “lacking knowledge of cause and effect in the future”. The study operationalizes the theory behind Cynefin-frameworks by conducting a content analysis on text-based material collected and culled by a literary overview. A coding scheme is constructed based on the four main domains presented in the theory behind Cynefin-frameworks and the chosen texts are broken down and coded in two separate analysis, one for each approach, according to the so called “four point-method”, which is the recommended method for constructing a Cynefin-framework. The result, consisting of two sense-making frameworks, shows both approaches populating the same domains and thus have a similar understanding of uncertainty. Both approaches indicate an understanding of uncertainty partly based on the lack of knowledge of the future similar to epistemic uncertainty, and partly an understanding described as originating in the variability of the explored futures. Determining which of these understandings will be more prominent at a g iven time or in a given context seems to be the so called “contextual uncertainty” understood as uncertainty with regards to problem framing. A basis for cooperation thusly exists provided that the two approaches manage the contextual uncertainty jointly. Therefore, the studies initial assumption is also corroborated.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-36492 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Fridolfsson, Simon |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Besluts-, risk- och policyanalys |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds