Slagsegheten hos stål är komplext beroende av ett antal olika parametrar, som i olika grad påverkar varandra. Många betydande och viktiga ledtrådar har hittats som förhoppningsvis kan ge en bredare förståelse varför slagsegheten varierar och varför den inte alltid uppnås i nuvarande process. Studien har utförts på kalldragna sömlösa rör, med stålsort EN 10305-1. Projektet innefattar ett antal olika produkt specifikationer med olika dimensioner, med lite olika kemiska sammansättning. På grund av slagseghetskraven på industriella produkter var det viktigt att utvärdera vilka parametrar som påverkar. En utvärdering gjordes dels av resultat från slagseghetsprovning efter påverkande processer, och dels från utvärdering av stålets mikrostruktur. Förutom dimension och kemisk sammansättning, varierar processlinjens faktorer. Den första processen som påverkar är kalldragningen som i denna studie har haft reduktioner mellan 15% och 31%. Avspänningsglödgningens temperatur påverkar även, där temperaturerna 525 oC, 575 oC och 600 oC är de som använts på produkterna i projektet. Vissa av projektets produkter har även normaliserats, och resultaten tyder på att detta är en mycket viktig process om man ser till slagseghet. Målsättningen var att får fram omslagskurvor vid olika tillstånd av stålet. Utifrån dessa tillsammans med utvärdering av stålets mikrostruktur och kemisk sammansättning kunde flera diskussioner föras. Den viktiga slutledningen som kunde dras var att inga faktorer är ensam avgörande för slagsegheten i den här studien. Den kemiska sammansättningen påverkar ihop med processlinjens olika faktorer. Man bör ligga på en temperatur för avspänningsglödgning över 550 oC. Projektet visar även på att större dimensioner påverkar slagsegheten negativt. Två viktiga felmarginaler kan ha påverkat resultaten i projektet, dels positionen för vart anvisningen görs på provstaven i förhållande till rören och dels användandet av en praxis som beräknar resultat från provning med reducerade provstavar. En undersökning av dessa felmarginaler gjordes, och resultaten var tydliga. En mer noggrann provuttagning bör göras, och man bör vara mer försiktig vid användandet av praxisen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-1050 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Doverholt, Therese |
| Publisher | Karlstads universitet, Fakulteten för teknik- och naturvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds