3D-skrivare baserade på FDM-teknik sprider sig snabbt på marknaden på grund av kommersiell tillgänglighet, låga ingångspris och allt mer användarvänliga enheter. I takt med att additiv tillverkning kommer allt närmare hemmet är det viktigt att veta hur vår hälsa påverkas när vi sitter intill. Partikelbaserade ämnen är en av huvudkomponenterna av luftföroreningar som idag är världens största enskilda miljöhälsorisk. Framtiden för FDM som tillverkningsmetod ser ljus ut, men är tekniken hälsomässigt ljusare än luftföroreningarna dagens masstillverkande fabriker bolmar ut? Denna studie syftar att svara på den föregående frågan med en mängd kvantitativa tester. Partikelkoncentrationer i mikrostorlek jämförs mellan olika inställningar och miljöer med hjälp av två 3D-skrivare i syfte att öka förståelsen och förebygga dessa hälsorisker. Detta projekt bygger på en förstudie (se Bilaga 1) Denna förstudie talar mer detaljerat om vad luftföroreningar är, dess negativa hälsoeffekter samt går igenom konstruktionen av partikelmätaren, vilken i denna används för att mäta partikelkoncentrationer i klassificeringarna PM10 och PM2.5. Totalt genomfördes 19 tester, varav två tester var identiska med syftet att avgöra variansen. Från testerna som jämfört två skrivare kunde medelvärden av partikelkoncentrationer i PM10 eller PM2.5 för skrivaren Stratasys Uprint SE Plus inte urskiljas från rummens grundvärden. Skrivaren Makerbot Replicator+ visade en snittökning av partikelkoncentrationer i både PM10 och PM2.5 med 60-70% jämfört med grundvärdet. Skillnaden mellan skrivare beror främst på att Stratasys Uprint har en innesluten byggplatta, vilket Makerbot Replicator+ saknar. Partikelkoncentrationen i luften steg markant efter dörren på Stratasys Uprint öppnats och nådde då i de flesta fall värden för PM10, vilka var större än ett hos Makerbot-skrivaren identiskt test. Filamentfärg, rumsstorlek samt ventilation har också en påverkan på rummets koncentration av mikropartiklar, där ett större välventilerat rum når lägre koncentrationer än ett litet rum utan ventilation. Tyvärr har denna typ av studie har ingen standardiserad mätmetod, vilket gör att resultaten blir situationsanpassade och kan ha en varierande precision vid jämförelser mellan studier. Slutligen rekommenderar jag, utifrån studiens resultat att det kan vara värt att satsa på en innesluten skrivare ifall man under längre perioder kommer vistas i närheten av en sådan. Alternativt bör skrivaren placeras i ett ventilerat rum där man inte vistas så ofta. / <p>Betyg 2020-08-21</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:miun-39695 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Sundström, Johan |
| Publisher | Mittuniversitetet, Avdelningen för kvalitets- och maskinteknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0516 seconds