<p>Sveriges kommuner har kommit att få stora pensionsskulder som de kommer att bli tvungna att förvalta kapital till för att inte den övriga verksamheten i kommunen ska drabbas för hårt i framtiden. De största utbetalningarna kommer att inträffa om cirka tio till femton år då den stora generationskullen 40-talisterna blivit pensionärer. Pensionsskulden för Sveriges 290 kommuner uppgick år 2008 till totalt 200 miljarder kronor och det är endast 75 miljarder kronor av dessa som hittills är öronmärkta och avsatta för framtida pensionsutbetalningar.</p><p> </p><p>Vi har valt att göra en fallstudie av intervjuer med tre stycken kommuner som gjort ett aktivt val, tre kommuner som inte gjort något val samt intervjuer med organisationerna KPA Pension och SKL. KPA Pension och SKL är två organisationer med stor kunskap inom den kommunala verksamheten. Att hantering av pensionsskulden fortfarande är ett komplext ämne för kommunerna märks då både KPA Pension och SKL för tillfället sammanställer information framtaget för Sveriges kommuner, då organisationerna fortfarande anser att kommuners kunskap på många håll är bristfällig inom ämnet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de valda kommunerna gått tillväga för att hantera kommunens pensionsskuldsproblematik. Vi kommer att analysera hur de olika kommunernas finansiella ställning och attityd påverkar hanteringen av deras pensionsåtagande utifrån empirisk data samt den teori som är relaterade till ämnet.</p><p> </p><p>Efter genomförandet av uppsatsen har vi kommit fram till att kommunens finansiella ställning har en stor betydelse för om kommunerna gjort ett aktivt val. Det har även visat sig att kommuners attityd har stor inverkan i hur kommunerna valt att hantera framtida pensionsutbetalningar. Exempelvis har de två kommunerna Lindesberg och Kristinehamn relativt liknande finansiell ställning men kommit olika långt i processen om pensionsskuldproblematiken, vilket har att göra med de olika kommunernas attityd i frågan. Det finns tre huvudsakliga finansieringsalternativen för hur kommuner kan finansiera framtida pensionsutbetalningar och de är: att sätta av medel till pensionsstiftelse, att teckna försäkring hos ett externt försäkringsbolag eller att skapa medel för pensionsreserver i egen balansräkning. Vilket alternativ de kommuner som gjort ett aktivt val använder beror på vilka faktorer kommunen anser vara viktigast. För kommunerna Kristinehamn och Sunne som valt ”att teckna försäkring hos ett externt försäkringsbolag” var inlåsningseffekten av avsatta medel en avgörande orsak vid val av alternativ. För Arvika kommun som har en stark ekonomi och som valt alternativet ”att skapa medel för pensionsreserver i egen balansräkning” var istället fördelar som eget val av kapitalplacering viktigare.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:kau-3576 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Birath, Kristin, Edsjö, Peter |
| Publisher | Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
| Relation | Karlstad University Studies, 1403-8099 ; |
Page generated in 0.0011 seconds