Syfte: Syftet med denna studie var att öka förståelsen för hur psykologiskt empowerment kan påverka sjuksköterskor att stanna på sin arbetsplats. Metod: Studien vilar på en kvalitativ ansats. Där vi använt en fallstudiedesign bestående av tolv semistrukturerade intervjuer för att samla in empirin. Intervjuerna ägde rum på tre stroke- och neurologiavdelningar. Tre av intervjuerna utfördes med avdelningschefer och nio med sjuksköterskor. Resultat och slutsats: Resultatet visar att användandet av psykologiskt empowerment hade positiva effekter på sjuksköterskornas vilja att stanna kvar på arbetsplatsen. Vi såg att psykologiskt empowerment påverkades av både individuella och verksamhetsrelaterade orsaker, vilket gör användandet komplext. En annan svårighet i användandet av konceptet sågs även ha en koppling till den byråkratiska och hierarkiska organisationsstrukturen inom neurologi- och stroke vård i Sverige. Detta påverkade i vilken grad konceptets tekniker kunde utövas och i sin tur personalomsättningen. Examensarbetets bidrag: Denna studie har bidragit med fördjupad kunskap om psykologiskt empowerment och dess påverkan på sjuksköterskor inom stroke-och neurologivården. Förståelsen av sjuksköterskornas inre motivationsfaktorer är tänkt att vara till hjälp för cheferna för att påverka pågående problematik med personalomsättning. Förslag till fortsatt forskning: Personalomsättning bland sjuksköterskor är ett problem som påverkar alla i samhället. Därav anser vi att det skulle vara värdefullt att kolla på våra huvudfynd i en större kontext. Där vi föreslår dels en kvantitativ studie som kan titta på eventuella samband mellan PE och personalomsättning. Vi föreslår också att kvalitativa studier utförs i den privata sektorn för att se om det finns skillnader gentemot den offentliga. / Aim: The purpose of this study was to increase the understanding of how psychological empowerment can influence nurses to stay at their workplace. Method: The study rests on a qualitative approach. Where we used a case study design consisting of twelve semi-structured interviews to collect the empirical evidence. The interviews took place in three stroke and neurology departments. Three of the interviews were conducted with department heads and nine with nurses. Results and conclusions: The result showed that the use of psychological empowerment had positive effects on the nurses' willingness to remain in the place of work. We saw that psychological empowerment is affected by both individual and business-related reasons, which makes the usage complex. Another difficulty in using the concept is also related to the bureaucratic and hierarchical organizational structure within stroke care in Sweden. This affected the degree to which the concept's techniques could be practiced and, in turn, staff turnover. Contribution of the thesis: This study has contributed with in-depth knowledge of psychological empowerment and its impact on nurses in Swedish stroke and neurology care. The increased understanding of the nurse’s internal motivation factors is supposed to be helpful for the managers to influence ongoing problems with staff turnover. Suggestions for future research: Staff turnover among nurses is a problem that affects everyone in society. Why we believe it would be valuable to look at our main findings in a larger context. Where we propose a quantitative study that can look at possible connections between PE and staff turnover. We also suggest that qualitative studies be carried out in the private sector to see if there are differences compared to the public.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-40861 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Berg, Ida, Persson, Gabriella |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Företagsekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0271 seconds