Bakgrund: Fastspänning är en tvångsåtgärd som kan behöva användas i akuta situationer då patienter vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). I litteraturen har det även framkommit olämpligt användande av åtgärden med negativa konsekvenser för både patienter och personal. Patienter har uttryckt att förtroendet för psykiatrin för alltid kan förloras om personal agerar felaktigt i samband med en tvångsåtgärd som fastspänning. Hos sjuksköterskan kan motstridiga känslor uppstå när olika värden hamnar i konflikt med varandra. Forskning i samband med fastspänning är bristfällig, särskilt ur sjuksköterskans perspektiv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och tankar i samband med fastspänning enligt LPT. Metod: Kvalitativ design användes i studien och fem sjuksköterskor med erfarenhet av fastspänning ingick. Datainsamling gjordes genom semistrukturerade intervjuer och materialet bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet: Analys av data resulterade i fyra huvudkategorier; ”komplexa situationer”, ”faktorer som bidrar till tryggare fastspänning för patienten och personal”, ”alternativ och förebyggande åtgärder till fastspänning” och ”personalens känslor och förhållningssätt”. Slutsats: I studien upplever sjuksköterskorna fastspänning enligt LPT komplext, som nödvändig i vissa akuta situationer men ibland som etiskt och regelmässigt tveksamma. För att situationer i samband med fastspänning enligt LPT ska utgå från patientens bästa och följa lagen framkom förslag på alternativa eller förebyggande åtgärder samt faktorer. En faktor där det uppfattades behov av vissa förbättringar var personalens kompetens och kunskap gällande exempelvis att se tecken i tid, bemötande och kommunikation. Sjuksköterskorna beskrev vikten och konsekvenserna av hur personalen klarar av att hantera sina egna känslor. Personalen måste vara professionell och kunna möta en aggressiv patient utan att själv bli aggressiv eller rädd. Sjuksköterskorna upplevde att en del kollegor känslomässigt har distanserat sig till åtgärden och att en del fastspänningar utförs slentrianmässigt. Mer reflektion och kommunikation mellan kollegor beskrevs som förslag för att minska risken för att det ska ske. Ett personcentrerat förhållningssätt skulle kunna bidra till positiva konsekvenser för både patienter och personal gällande flera av dessa områden. / Background: Mechanical restraints is a coercive measure which may need to be used in emergency situations where patients are cared for under the law on compulsory psychiatric care (LPT). In the literature, there has also been inappropriate use of the measure, with negative consequences for both patients and staff. Patients have expressed confidence in psychiatry forever be lost if staff are acting wrongly during a coercive measure like mechanical restraints. In the nurse can conflicting emotions arise when different values conflict with each other. Research associated with mechanical restraints is poor, especially from the nurse's perspective. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences and thoughts associated with mechanical restraints. Method: Qualitative design where five nurses with experience in mechanical restraints participated. Data collection was done by semi structured interviews and the material were analysed through qualitative content analysis. Results: Data analysis resulted in four main categories: "complex situations", "factors that contribute to safer mechanical restraints for patients and staff," "options and preventative measures to mechanical restraints" and "staff's feelings and attitudes." Conclusion: In the study nurses experienced mechanical restraints complex, necessary in some emergency situations but sometimes ethically questionable and may not follow regulations. For situations in connection with mechanical restraints to be based on the patient's best and follow the law emerged suggestions of options or preventive measures and factors. One factor which perceived need of some improvements were staff skills and knowledge regarding, for example, to see signs in time, attitude and communication. The nurses described the importance and consequences of how staff handle their own emotions. The staff must be professional and able to meet an aggressive patient without getting aggressive or frightened themselves. The nurses felt that some colleagues emotionally distanced themselves to the action and that some mechanical restraints are performed routinely. Further reflection and communication between colleagues was described as a proposal to reduce the potential for that to happen. A person-centered approach could contribute to positive consequences for both patients and staff regarding several of these areas.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-300904 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Carlsson, Maria |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds