I denna vetenskapliga essä undersöker jag vad trädgårdsmästarens praktiska kunskap är och vad den innebär det när aspekter som plats, natur och kultur är del av formandet av den. Jag visar också på det dilemma kring kommunikation om den praktiska kunskapen som uppstår i relation till medarbetare och uppdragsgivare. Dilemmat blir synligt i kritiska lägen och jag visar att det i min arbetssituation finns ett behov av en gemensam utgångspunkt och samsyn för att ha möjlighet att diskutera konstruktiva lösningar. Jag använder essän som metod för ett undersökande som går ut på att hitta en fördjupad kännedom om den praktiska kunskapen. I essän använder jag fenomenologi formulerad av Martin Heidegger som redskap. Min slutsats är att praktisk kunskap för trädgårdsmästaren har en betydelsefull sammankoppling med platsbyggande. En djup förståelse för platsens identitet, väsen eller genius loci är central för att gestalta platser och närmare bestämt parker.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-45813 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Pihlgren, Paula |
| Publisher | Södertörns högskola, Centrum för praktisk kunskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds