Offentlig konst definieras av Miles (1997, s. 1–3) som allmänna verk vilka beställts till platser som är tillgängliga för allmänheten. Kumla kommuns invånare för intensiva diskussioner om den offentliga konsten på offentliga plattformar, vilket väcker funderingar om hur de ser på Kumlas utveckling och om synen på konstverken faktiskt är övervägande negativ. Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera invånarnas attityder till offentliga konstverk samt undersöka hur konst kan stärka förhållanden mellan invånare och kommun. I denna studie används kommun som geografisk avgränsning och som administrativ enhet. Undersökningen är begränsad till Kumla kommun och utfördes år 2023. Kumla valdes då de själva, med sina 71 konstverk, betraktar sig som en “konstkommun”. För att besvara syftet används följande frågeställningar: - Vilka faktorer påverkar invånarnas attityder till de offentliga konstverken i Kumla kommun? - Hur uttrycker den offentliga konsten Kumla kommuns identitet? - Vilka likheter och skillnader finns det mellan Kumla kommuns visioner med den offentliga konstverken och invånarnas upplevelse av den? Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är tidigare forskning kring platsidentitet och offentlig konst, vilket vid tillämpning på Kumla kommuns lokala kontext innebär att studien fyller en tidigare kunskapslucka. För att genomföra undersökningen har en dokumentanalys och en digital enkätstudie genomförts. Studien fann att attityden till de offentliga konstverken i Kumla kommun generellt var positiv men att denna påverkades av både individuella och utomstående faktorer, såsom kön och ekonomi. Konsten stärker även Kumla kommuns identitet som konststad men speglar för vissa inte Kumlas historiska händelser. Både likheter och skillnader mellan kommunens visioner och invånarnas upplevelse av den offentliga konsten påträffades. Likheter var bland annat att de tillfrågade invånarna upplevde att konsten hade värden genom dess funktion, estetiska utformning och den positiva känslan den gav. Skillnader som påträffades berörde den ekonomiska satsningen på konst, där flera av respondenterna (ej majoritet, men en betydande del) ansåg att den offentliga konstens värde inte återspeglade de kostnader den förde med sig ekonomiskt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-111357 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Elfström, Emma, Jerlström, Rebecka |
| Publisher | Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds