This degree project is focusing upon the use and relevancy of the phenomenon of ‘a sense of place’ within Swedish municipal spatial and strategic planning practice. The aim is to investigate if, when and how Swedish municipalities are working with the phenomenon of ’a sense of place’, which includes investigating possible motives and problems towards working with this. Furthermore the aim is also to investigate different theoretical, as well as empirical, understandings of the concept as ‘a sense of place’ is a highly ambiguous concept.Various theoretical understandings and definitions of the concept are acknowledged within the study, however a broader definition is primary used within the empirical investigation, whereas ‘a sense of place’ should be understood as: the particular qualities and atmosphere that makes a place unique, this is embedded within peoples understanding about place, which is affected by the physical environment, human activities and social relations.The empirical investigation is primary based upon qualitative interviews with public officials in seven Swedish municipalities. The study concludes in that ‘a sense of place’ as defined within the study, is highly relevant and present in Swedish municipal planning practice. Furthermore the study concludes in that there are possibilities to gain both economic and social benefits from incorporating a‘a sense of place’ perspective to planning, arguing for a relationship between social sustainability and ‘a sense of place’. / Denna studie undersöker fenomenet ‘a sense of place’ relevans samt aktualitet inom svensk kommunal planeringsverksamhet. Syftet med studien är att undersöka om, när och hur svenska kommuner arbetar med fenomenet ’a sense of place’ med fokus på planeringsprocessen. Vidare är syftet med studien även att verka teoretiskt samt empiriskt begreppsutredande kring ’a sense of place’ samt angränsande begrepp, då det är högst mångtydiga koncept.Studien diskuterar och reflekterar över flertalet tolkningar och definitioner av begreppet ’a sense of place’. För att konkretisera och underlätta den empiriska undersökningen appliceras en bredare definition av begreppet som: ’a sense of place´ är de specifika egenskaperna och atmosfären som gör en plats unik, vilket är inneboende i människors upplevelse av plats, vilket i sin tur påverkas av platsens fysiska karaktär, mänsklig aktivitet samt sociala relationer.Studiens empiriska undersökning är främst baserad på en kvalitativ intervjustudie med tjänstemän från sju svenska kommuner. Det empiriska materiaet kompletteras även av kommunala handlingar samt tre kvalitativa intervjuer med kommunstyrelseordföranden. Studiens slutsatser är att ’a sense of place’ som definierat inom studien, är ett högst relevant och aktuellt ämne inom den svenska kommunala planeringsverksamheten. Vidare är studiens slutsatser att arbete med ’a sense of place’ inom kommunal planeringsverksamhet har potential att påverka flera aspekter av samhällets hållbara utveckling; som ekonomisk tillväxt, samt ett mer socialt hållbart samhälle, där studien argumenterar för ett samband mellan ’a sense of place’ och social hållbarhet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-188543 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Jonsson, Sandra |
| Publisher | KTH, Urbana och regionala studier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | SoM EX ; 2016-09 |
Page generated in 0.0026 seconds