Ekonomisk brottslighet (ekobrott) leder till stora skador, dels kapitalmässigt men även för förtroendet av det ekonomiska systemet. Ekobrotten innefattar en mängd brott. Gemensamt för dessa är att de är vinningsbrott i näringsverksamhet. De brott som bildar kärnstrukturen i ekobrottsligheten är skattebrott, bokföringsbrott, brott mot borgenärer, insiderbrott samt brott mot aktiebolagslagen. Ett stort antal andra brott förekommer i kombination med ”vanliga” ekobrott tex mutbrott, brott mot miljöbalken och bedrägeribrott. De personer som begår ekobrott kan grovt delas in i de som begår dessa för att öka sitt kapital för deras eget självhävdelsebehov och de som gör det som en sista desperat åtgärd att rädda sitt kapital. Ekobrott begås av båda könen, men männens leder till fyra gånger så stor skada. Ekobrottslingen har ofta ordnade familjeförhållanden, fast boende och små anpassningsproblem. Ekobrottsligheten växer i takt med att samhällets ökade affärsverksamhet. Den är svår att komma åt främst på grund av att den begås inom fasta strukturer och brister i kontrollsystemet. För att förebygga ekobrott måste upptäcktsrisken öka samt tillfällena att begå brott minska. Offshoremarknader är ett viktigt redskap för ekobrottslingar. De ger dem skattelättnader och en möjlighet att gömma kapital eller skapa falska tillgångar. Trots många försök att reglera bort offshoremarknader så växer dessa fortfarande.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-27134 |
| Date | January 2004 |
| Creators | Islo, Johan |
| Publisher | Umeå universitet, Polisutbildningen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds