Bakgrund: Fotleden används dagligen och en nedsatt fotledsrörlighet kan orsaka många problem för personer i vardagen. Knäböj är en rörelse som används både i vardagen samt i träningssammanhang och kräver en god dorsalflexion i fotleden. Det är därför värdefullt att som fysioterapeut veta vilken metod som ökar dorsalflexion inför ett rehabiliteringsprogram där knäböj ingår. Syfte: Sammanställa litteraturen gällande akuta effekter av dynamisk och statisk stretching samt posterior talocrural glide på dorsalflexion i talocruralleden hos friska individer, definierat som personer utan fysiologisk sjukdom eller trauma med eventuell påverkan på fotleden. Studien syftar även till att värdera graden av evidens för behandlingarna. Metod: Litteratursökning utfördes i databasen PubMed. Slutligen inkluderades åtta studier med sammanlagt 141 deltagare. Samtliga studier kvalitetsgranskades enligt PEDro scale, därefter användes SBU:s GRADE för evidensbedömning. Resultat: Statistisk signifikant ökning på dorsalflexion för samtliga metoder med liknande utslag på rörlighet, med liten fördel för statisk stretch. Kvalitetsgranskning enligt PEDro scale visar på att fem studier anses vara av måttlig till hög kvalitet och tre anses vara av låg kvalitet. Otillräckligt vetenskapligt underlag för posterior talocrural glide, statisk och dynamisk stretch på dorsalflexion. Konklusion: Statisk stretch, dynamisk stretch och posterior talocrural glide ökar dorsalflexionen efter minst två minuters behandling. Evidensen talar för att samtliga metoder ger liknande utfall på dorsalflexionen med en liten fördel för statisk stretch, men fler studier behövs för att bekräfta resultatet. / Background: Demands are put on the ankle daily. Limited ankle range of motion can present problems during daily activities. The squat is a movement performed both in everyday life as well as in the context of training and requires ample dorsiflexion of the ankle. Therefore, it is of value to physiotherapists to know which method should be used to increase dorsiflexion in a rehabilitation protocol where the squat is included. Objective: To provide an overview of the acute effects of static and dynamic stretching as well as posterior talocrural glide in healthy individuals without physiological diseases or trauma relating to the ankle. The study will also assess the level of evidence surrounding each of these methods. Method: The database PubMed was used to search for the included studies. A total of eight studies was included in this review, with a total of 141 participants. Study quality was judged using PEDro scale, after which SBU’s GRADE was used to determine the level of evidence for each method. Result: A statistically significant increases present for each of the methods, with similar outcomes on the dorsiflexion. Assessing the quality of the included studies with PEDro scale resulted in five studies of moderate to high quality and three of low quality. Evidence supporting posterior talocrural glide, static and dynamic stretching is deemed insufficient according to SBU’s GRADE. Conclusion: Dorsiflexion is increased after two minutes of static and dynamic stretching as well as posterior talocrural glide. The evidence suggests that similar increases are present with each method, with static stretch showing a slightly higher result. However further research is required to confirm the result.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-402259 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Palmblad, Oscar, Daniel, Alvesköld |
| Publisher | Uppsala universitet, Åsenlöf: Fysioterapi, Uppsala universitet, Åsenlöf: Fysioterapi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds