Sammanfattning Syftet var att beskriva skillnader i triagebeslut som förekommer bland olika personalkategorier samt att beskriva olika vitalparametrars betydelser för triage. En ökad belastning finns idag på den prehospitala akutsjukvården. För att fördela resurserna på bästa sätt, att ge vård inom rimlig tid som är nödvändig för patientens tillstånd, har triage införts. Triage innebär att bedöma och prioritera hur snabbt patienten behöver vård. Litteraturstudien hade en deskriptiv design. Vetenskapliga artiklar söktes i PubMed och Cinahl samt utifrån funna artiklars referenslistor. Tio artiklar inkluderades i studien. Det har visat sig att triage har viktig inverkan på patientens fortsatta vård. Det förekom skillnader i beslut beroende på vilken personalkategori som utförde triage. De med högre utbildning triagerade patienterna oftare till rätt avancerad vårdnivå. Ålder och vitalparametrarna andningsfrekvens, saturation och medvetandegrad hade inverkan på triagebeslutet. De patienter som undertriagerades visade på högre mortalitet. För att patientsäkerhet skall uppnås måste all sjukvårdspersonal bedöma patienten till rätt triagenivå för att minska lidande och mortalitet. Det finns en uppenbar vinst i att tidigt upptäcka sviktande vitala organfunktioner och följa hur detta utvecklas. All akutsjukvård, både prehospital och hospital vore förtjänt av ett gemensamt och standardiserat triageinstrument.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-14889 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Persson, Anna, Persson, Sara |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds