Syftet med denna komparativa undersökning är att se förändringar och likheter i synen på lärarinneidealet, så som det skildras i Tidning för lärarinnor, mellan de två perioderna 1898-1899 och 1910-1911. Denna syn ska sen ställas i relation till Hirdmans genuskontrakt. För att besvara min frågeställning använde jag mig av en kvalitativ textanalys för att analysera de två tidsperioderna separat. För att göra matieralet överblickbart valde jag att logiskt ordna in primärmaterialet i teman, och dessa teman analyseras sen komparativt mellan de två perioderna. Jag presenterar skolans och lärarinneyrkets utveckling i Sverige för att ge undersökningen en bakgrund och även dåtidens syn på kvinnan för att ge en samhällelig kontext. Sen ger jag en skildring av bilden som förmedlas genom tidningen i de två tidsperioderna och hur denna förhåller sig till genuskontraktet. Denna del är indelad efter de teman som primärmaterialet är ordnat i; lärarinneideal, lärarinnors leverne och lärarinnors fritid. Dessa ställs sen mot varandra för att se likheter och skillnader. Resultaten jag kommit fram till är att ideal som att lärarinnorna skulle arbeta nitiskt och troget är gemensamma för båda perioderna. Kallet till yrket och att undervisa med kärlek likaså. Skillnaderna ligger i synen på moderlighet och gudfruktan. Lärarinnornas bostäder och skolsalar var undermåliga under båda tidsperioderna. Lönen, sjukpengen och ålderdomsunderstödet var lågt men ökade något till 1910-1911. Vad som ansågs lämplig för lärarinnor att sysselätta sig med på fritiden var sig likt under de båda perioderna. Sysselsättningar som att fortsätta utbilda sig, engagera sig i samhället och i sina rättigheter och sköta sitt hem och sig själv är de som står i fokus. Den övergripande utvecklingen som skedde var att lärarinnorna började oranisera sig och se sig mer som en gemensam kår, oavsett i vilket del av skolväsendet de undervisade. Yvonne Hirdmans teori om genuskontraktet; som bygger på att manligt och kvinnligt bör hållas isär och att mannen är normen i denna hierarki; var genomgående i tidningen, i såväl synen på idealen för lärarinnan själv som hennes undervisning och fritidssysselsättning och samhällsplats. Till sist följer förslag på vidare forskning.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hkr-11874 |
Date | January 2012 |
Creators | Persson, Mikaela |
Publisher | Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds