Finansinstituten är hårt reglerade organisationer som så sent som 2018 fick addera ytterligare regler i form av EU:s direktiv med förordningen MiFID 2. Förordningens huvudsakliga syfte är att öka kundsäkerheten genom högre krav på transparens och ett förbättrat investerarskydd, vilket bland annat har inneburit förbud mot tredjepartsersättning. Följande uppsats syftar till att undersöka hur det nya regelverket och då främst provisionsförbudet, påverkat private bankers inom dessa institut. Med hjälp av en kvalitativ studie där fem intervjuer har gjorts med individer från tre olika organisationer försöker detta arbete skapa en bild av hur motivationen hos de berörda har påverkats av reformen och som kommer tolkas med hjälp av Self Determination Theory. Intervjuerna ifråga indikerade stora skillnader mellan aktörerna där de större instituten redan genomfört många av regeländringarna medans de mindre aktörerna tvingades till förändring. Där regelverket krävde omstrukturering av ersättningarna kunde stor förändring av motivation observeras både positiva och negativa.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-472415 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Franklind, Erik, Kristoffersson, Victor |
| Publisher | Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds