Problembeskrivning: Partnering har funnits i Sverige sedan 1990-talet och har fortfarande inte fått ett genombrott. Detta kan bero på att partnering uppfattas som krångligt men också för att det inte finns någon tydlig definition för vad partnering är eller ett standardiserat sätt att använda det på. Syfte: Syftet med studien är att identifiera de faktorer som anses vara drivande för projektets resultat men även beskriva hur tillvägagångssättet bör vara för att få ett lyckat projekt. Studien utförs då fler företag vill utveckla sitt partneringarbete men anser att det är krångligt eftersom det råder en delad bild kring hur ett partneringprojekt ska utföras och tillämpas. Målet: Målet med studien är att finna de faktorer som påverkar om partneringprojektet lyckas eller misslyckas men även att ta fram en mall för hur ett lyckat partneringprojekt ska utföras. Metod: Fyra personer med olika yrkesroller och erfarenheter har intervjuats för att ta reda på vad de upplever är de drivande faktorerna för ett partneringprojekt. Dessa intervjuer har sedan jämförts med den litteratursammanställning som visas i kapitel 3: teoretisk referensram. Genomförande: Studien genomfördes med en inledande litteraturstudie och intervjuer med personer med erfarenhet av partneringprojekt. Dessa personer arbetade på olika konsultföretag i Östergötland. Sammanlagt deltog fyra personer med olika erfarenhet och yrkesroller i intervjuerna. Resultat: I intervjuerna framkom det en positiv bild av partnering men det förekom även skilda meningar om vissa delar. De intervjuade tyckte det var roligt att arbeta i partneringprojekt för att entreprenören kommer in tidigare, det är färre konflikter vilket gör att projektet rullar på bättre. En sak som skiljer sig från traditionell entreprenad är att det krävs mer engagemang från alla parter för att hitta den bästa lösningen för projektet samt gynna projektets plånbok och inte sin egen. Respondenterna menar att företag bör utbilda sig inom partnering för att få en bättre förståelse av vad det innebär och slippa onödiga definitionsfrågor kring partnering. De menar att det ibland blir en blandning av partnering och traditionellt arbetssätt. Respondenterna säger även att det viktigaste är att uppnå de gemensamma målen för projektet oavsett om dessa fokuserar på budget, tid eller arbetsmiljö. Slutsatser: Slutsatserna som dras är att gemensamma mål, relationsbyggande aktiviteter och en tydlig definition av partnering är de mest drivande faktorerna för ett lyckat partneringprojekt. Bristande kunskap av partnering kan göra att projektet misslyckas. Valet av medarbetare och dess samarbetsförmåga är också avgörande för om projektet misslyckas eller inte. För att utföra ett lyckat partneringprojekt bör först en workshop hållas där de gemensamma målen och konflikthanteringsprocesser bestäms. Öppna böcker är ännu en sak som bör tas i beaktan vid uppstart av ett partneringprojekt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-168443 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Andersson, Christian, Palmquist, Caroline |
| Publisher | Linköpings universitet, Kommunikations- och transportsystem, Linköpings universitet, Tekniska högskolan, Linköpings universitet, Kommunikations- och transportsystem, Linköpings universitet, Tekniska högskolan |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds