Barnkonventionen reglerar barns rättigheter och ansvaret för att den tillämpas i fysiskplanering faller på kommunerna. Rätten till lek kan planeras resurseffektivt genom rationellplanering men för att barns rätt att uttrycka sig i frågor som rör dem krävs kommunikativplanering. Det ställer krav på att kommuner själva aktivt samlar in åsikter genom oprövademetoder och icke traditionella sätt att arbeta. Synen på konst inom stadsplanering harbreddats och offentlig konst har en självklar plats i våra städer idag. Det finns en traditionellroll av en konstnär där denne bidrar med ett verk i slutet av en planprocess men allt oftarebidrar konstnärer utifrån en roll som konsult eller inspiratör i planprocessen, både vidmedborgardialog och gestaltning. Syftet med studien är att se över hur konstnärlig kompetens kan verka för barn deltagande iplaneringen av våra städer. Metoden utgörs av en fallstudie över Kristinebergs Slottspark därbarn varit närvarande genom historien och även planerades fortsatt verka för barn i framtiden.Studien tar hänsyn till hur planeringsprocessen, planeringsdiskurs och fysisk utformningutförts med barns deltagande i åtanke. Intervjuer med projektets konstnärlig ledare PäviErnkvist samt konstnär Elisabeth Westerlund har utförts för att se över konstnärens roll.Slutsatsen är att konstnärlig inblandning och kompetens kan verka bidragande för barnsdeltagande men det ställer krav på kommunikativ planering, medborgardialog och tydligmålsättning från planerarnas håll samt en kunskap och bredare syn på konstnärens roll. Allt fler barn växer upp inne i storstäder och synen på vad de kan bidra med har till viss delförändrats. Idag anses barn vid tillfällen vara experter på sin egen miljö och bidragande tillnya sätt att se på planeringen av våra offentliga miljöer. Deltagande är viktigt ur ettdemokratiskt perspektiv och värdefullt för människors livskvalitet. Synen på konstens värdeför stadsplanering har emellertid vunnit större acceptans genom ett mätbart ekonomiskt värdevilket omvandlar en del av varje byggbudget till konst. Konst främjar dialog och resulterardessutom ofta i fysiska verk i vår stad. Kan barn då vara med och skapa staden genom konst? / Communicative planning is considered to create participation for many social groups andcontribute to new perspectives on urban planning of public spaces as more levels ofknowledge are added. Through communicative planning, children's right to be consulted onmatters concerning them as stated in the Convention of Childrens Rights, can be taken in toaccount. But in order for children to be heard municipalities are required to actively collectchildren's views, and that in itself demands unproven methods and non-traditional ways ofworking. The view of art in urban planning has broadened. The traditional role of an artist iscontribution with a piece at the end of the planning process, but an artist's work can alsocontribute artistic competence or act as an inspiration. These roles, compared to thetraditional role, have not been fully accepted by officials and planners. The purpose of this study was to examine how artistic work can promote greater participationof children. An extensive literature study has been conducted based on scientific papers,legislation, reports from concerned authorities, reports, statistics, interviews and facts to get abroad understanding of children's participation and the role of art in the planning discourse,the planning process and the design of our public spaces. To interviews were held withartistic leader Pävi Ernkvist and artist Elisabeth Westerlund. The conclusions drawn were thatartistic involvement and expertise can enhance the communication with children, whichcreates a higher level of participation. Art can serve as a prototype for possible changes andwithin it the reflections may eventually create spaces based on the children's terms, whichcan give them a higher level of participation, primarily in smaller projects.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-21401 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Nordkvist, Cecilia |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för Industriell utveckling, IT och Samhällsbyggnad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds