Return to search

Quartzene i betong : Hur påverkas hållfastheten?

Detta examensarbete undersöker hur Quartzene® som tillsatsmaterial påverkar hållfastheten hos betong. Arbetet sker i samarbete med företaget Svenska Aerogel AB som också äger patent på Quartzene®. Ämnet har vissa likheter med andra tillsatsmaterial som används i Sverige. Quartzene® har dock ett kartlagt innehåll vilket är en fördel jämfört med de andra tillsatsmaterialen som måste analyseras innan användning. Syftet är att prova hur Quartzene® i olika doser och diverse sammansättningar påverkar hållfastheten hos betong. Litteraturstudier har legat till grund för de praktiska provningarna och analyserna av givna resultat. Arbetet gjordes i ett byggtekniskt laboratorium med utrustning för böjdrag- och tryckhållfasthetstester, våg, elektriskt skjutmått mm. Prover gjordes på 7 och 28 dygn gamla betongprismor. Resultatet som presenteras och analyseras i rapporten visar på att Quartzene® förändrar hållfastheten. Att byta ut en del av cementen mot Quartzene® har ingen positiv inverkan på varken 7 dygn eller 28 dygnshållfastheten. Oklart hur det skulle se ut efter längre tid t ex ett år. Quartzene® blandades i som pasta i vissa betongrecept och som pulver i andra. Konsistensen på betongen blev torrare när Quartzene®pasta blandades i. Trots att pastan innehåller 85 % vatten blev alltså blandningen fast. Den blev dessutom än mer fast efter bara några minuter eftersom pastan stelnar av sig själv. Vattnet i pastan tycktes inte vilja bidra med lägre viskositet. När Quartzene® i pulverform blandades i, blev betongmassan däremot mycket lätt att arbeta med. Det går att dra slutsatser att Quartzene® i pulverform är bättre för hållfastheten än vad Quartzene®pasta är. Den ger ungefär 5 MPa högre tryckhållfasthet. Om 5 MPa skulle adderas till resultaten för betongen som blandades med Quartzene®pasta skulle den ge högre hållfasthet än den som betong var utan Quartzene®. I de recepten med mycket Quartzene® var det en mer positiv utveckling mellan 7 och 28 dygn. Därför hade varit mycket intressant att se hur det skulle ha sett ut efter 90 och 365 dagar.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-13387
Date January 2012
CreatorsÖhrn, Tobias
PublisherHögskolan i Gävle, Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0025 seconds