Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor inom särskilt boende resonerar kring kvalitetsuppföljningar och dess eventuella konsekvenser för omvårdnaden. Metod: Semistrukturerade intervjuer efter öppen intervjuguide med sex sjuksköterskor. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans metod. Huvudresultat: I vilken grad kvalitetsregistren och kvalitetsuppföljningarna integreras i omvårdnadsarbetet och dess utveckling är centralt för om dessa uppfattas som stöd eller hinder för god kvalité i omvårdnaden. Dubbel dokumentation bidrar till att sjuksköterskorna omprioriterar arbetstiden och arbetar mer konsultativt och administrativt. Detta minskar tiden för omvårdnadsobservationer och handleding av omvårdnadspersonal samt gör att kvalitetsregistreringar snarast uppfattas som ett hinder. Sjuksköterskorna använde sin professionella kunskap och kliniska erfarenhet i högre grad än registerdata vid omvårdnadsbedömningar. Dessa sågs som alltför komplexa för att kunna fångas i kryssfrågeformulär. Mer kliniska observationer efterfrågas i kvalitetsuppföljningarna för ökad medvetenhet om hög arbetsbelastning och dess eventuella konsekvenser samt för att garantera de boende god omvårdnadskvalité. Konklusion: Sjuksköterskorna upplever att de arbetar under svår tidspress. Tiden anges som essentiell för vilken omvårdnadskvalité som erbjuds. Vid beslut om registreringar av kvalitetsindikatorer bör sjuksköterskornas totala arbetsbörda beaktas. Registreringarna bör integreras i befintliga journalsystem så att sjuksköterskornas omprioriteringar inte får negativa konsekvenser för omvårdnadskvaliten. / Objective: How nurses in residential care reflect on quality follow-ups and its possible consequences for nursing care. Method: Semi-structured interviews with six nurses. Qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman's method. Main Results: To witch degree quality follow-ups and national quality registers are integrated in Nursing care and its development is central to if these are seen as support or as obstacle to good nursing care quality. Double documentation contributes to nurses working more consultative and administrative. This reduces the time for nursing observations and guiding the nursing staff as well as contributes to national quality registers being perceived as hindrance. The nurses used their professional expertise and clinical experience to a greater degree than registry data in nursing care assessments. These were seen as too complex to be captured in questionnaires. Conclusion: The nurses perceive that they work under severe time constraints. Time is specified as essential for quality of nursing care. In decisions about quality indicators registrations nurses’ total workload should be taken into account. Registrations should be integrated into medical record used so nurses’ re-prioritizations not have negative consequences for nursing care quality.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:du-14064 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Pehrsson, Katarina |
| Publisher | Högskolan Dalarna, Omvårdnad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds