Jag har hävdat att religiösa och sekulära ideal smälter samman, och att ett fenomen inte kan tolkas separat från det sammanhang i vilket det har skapats. Missionen har vuxit fram i relation till västerländska föreställningar. Jag har genom min undersökning identifierat tydliga kopplingar i missionärernas föreställningsvärld till kalvinismen, till kapitalismens grundtankar och till grundläggande tankesystem i den koloniala diskursen. Trots att missionen i praktiken har lämnat över ledande positioner i fält till tanzaner, är missionärernas tankevärld fortfarande tydligt präglad av den diskurs som formade den tidiga missionen. Jag har analyserat missionärernas identitet och självbild, samt dennes bild av sina tanzanska medarbetare. Dessa bygger på konstruktionen av det Annorlunda som motsats till självbilden. Den europeiska självbilden tenderar att konstrueras som det neutrala centrum varifrån den Andra definieras. Bilden av en rationell, aktiv, ansvarsfull och kompetent västerlänning kontrasteras av en irrationell, passiv, ansvarslös och inkompetent Andra. Inbyggt i konstruktionen ligger idén om västerlänningens överlägsenhet. Missionärens upplevelse av att vara kallad av Gud att leda den Andra till kristendom, präglas även av det civiliserande uppdraget som vilar på idén om det moderna subjektet och visionen om en förändrad individ. För att förändra samhället måste individen omskapas från grunden. Missionärerna talar om en Afrikans världsbild, som står i motsats till en Biblisk. Den Afrikanska världsbilden målas upp som bakåtsträvande och destruktiv och används som förklaring för fattigdomen i Afrika. Kärnan i missionärens uppdrag är att genom frälsningen förändra den Andras grundläggande uppfattning om verkligheten. Den bibliska världsbild som man strävar efter att implementera i den Andra är tydligt präglad av kapitalismens grunder och kalvinistiska ideal som arbetsmoral och självdisciplin. Visionen om att förändra den Andra vilar på en socialdarwinistisk tankegrund om att alla samhällen utvecklas mot en gemensam utopi. Då västerlänningen ser sig själv stå på det högsta trappsteget i utvecklingsskalan ger det henne tillräckligt mycket kunskap om den Andra att kunna bestämma vad som är bäst för henne. Detta berättigar en ojämlik maktrelation, och skapar även i missionären tanken om att det är hennes skyldighet att visa den Andra den rätta vägen och att genom undervisning och vägledning skapa en ny människa
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-12238 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Lundström, Sara |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds