Sammanfattning Samhällsutvecklingen har bidragit till att antalet kommunikationskanaler ökat betydligt de senaste åren. Detta har givit reklamen en allt större roll i dagens företag. Att bygga upp ett starkt renommé kräver emellertid omfattande marknadsföring, som kan ta både lång tid och vara kostsamt. För att lättare etablera sig på marknaden kan det därmed vara lockande för näringsidkare med sämre ekonomi att dra nytta av annans, redan starka, kännetecken. Renommésnyltning innebär att en part olovligen utnyttjar det positiva värde som ligger i annans varumärke eller kännetecken i sin egen marknadsföring. Behovet av skydd mot renommésnyltning har således ökat. Förutsättningarna för otillbörlighetsgrunden finns enbart i begränsad mån reglerade i lag, vilket lämnar ett visst tolkningsutrymme för Marknadsdomstolen. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att utreda detta tolkningsutrymme, genom analys av domstolens bedömning av förutsättningarna för renommésnyltning. Vidare finns skäl att undersöka huruvida dessa tillämpas i praktiken, på samma sätt som de formats genom praxis. I beskrivningen av renommésnyltning som ges i praxis nämns en ekonomisk fördel som förutsättning. Det framgår inte huruvida detta ska behandlas som en typ av förutsättning, eller enbart anses vara en följd av renommésnyltning. Att undersöka detta är ytterligare ett syfte i arbetet. Det finns dock tydliga krav på att förfarandet ska ha påverkat konsumentkollektivet. Uppfylls detta ligger det nära till hands att anta att även en ekonomisk vinst eller förlust skapas i förhållandet mellan näringsidkarna i fråga. Till detta kopplas syftet att ta reda på om tillämpningen av transaktionstestet samverkar med frågan om ekonomisk fördel. Det finns från Per Jonas Nordells sida en uppfattning om att renommésnyltning inte kan göras gällande när de båda parterna bedöms ha lika, eller näst intill lika, starkt renommé. Med hans argumentation som bakgrund är syftet med uppsatsen även att utreda vilken vikt domstolen lägger vid företagens renomméskillnader. Metoden som används är den rättsdogmatiska, men med rättspraxis som huvudsaklig utgångspunkt. För att uppnå uppsatsens syften har tre teser formulerats; Förutsättningarna för renommésnyltning är tydliga och lätta att tillämpa Ekonomisk fördel är en följd av renommésnyltning, men varken samverkar med transaktionstestet, eller har väsentlig betydelse vid domstolens bedömning Snyltning kan bara ske då mindre väletablerade företag snyltar på mer väletablerade företag – det vill säga när renomméskillnad föreligger. Vardera tes avslutas med ett verifiering/falsifieringsavsnitt. Slutsatsen i den första tesen är att förutsättningarna är tydliga och förhållandevis lätta att tillämpa, om domstolen tillåts ha ett visst tolkningsutrymme. I tes två framkommer det att ekonomisk fördel inte behandlas som en förutsättning. Det finns inte heller något som tyder på att densamma samverkar med transaktionstestet. Den tredje tesen är mer komplicerad att fastställa. Utifrån Nordells argumentation torde tesen anses som verifierad. Det finns emellertid ytterligare aspekter kring detta som pekar på motsatsen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-46223 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Rydahl Hansson, Hanna, Wallin, Hanna |
| Publisher | Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds