Hem och hemkänsla är i följande uppsats definierat som ett läge eller tillstånd snarare än begrepp. I uppsatsen analyseras unga vuxnas definition av hem i syfte att kartlägga specifika mönster och aspekter som kan anses viktiga i meningsskapandet av hem och hemkänsla. I studien presenteras tidigare forskning på hem och hemmiljö och kompletteras med utsagor från unga vuxna i Malmö genom intervjuer utförda i deras privata hem. Genom inspiration från Henri Lefebvres rumsteori där rummet kan förstås utifrån tre aspekter i symbios med varandra, utforskar studien på vad sätt rumsliga praktiker har del i unga vuxnas etablering av hemkänsla. Ytterligare diskuteras människans vardagliga praktiker, rutter, och nätverk som inverkande faktorer i hur unga vuxna tillskriver platser betydelsen av hem. Genom en teoretisk förståelse av begreppet platskänsla (Easthope, 2004) undersöks vidare kopplingar mellan identitet och tidigare erfarenheter och upplevelser av hem och hemmiljö i relation till ett samtida hemskapande bland unga vuxna. Genom att lyfta medvetna såväl som omedvetna delar av hemskapande, ämnar studien tillskansa ny förståelse kring definitionen av hem och hemkänsla med fokus på unga vuxna i åldrarna 20-35 år. Sammanfattningsvis manifesteras i denna studie att rum och platser fungerar som gränsöverskridande strukturer i vilka människan skapar mening genom upplevelser och föreställningar om hem. / The following thesis defines home and the feeling of home as more of a state of mind than a concept. Young adults’ perception of home is analyzed in this thesis through mapping out aspects and patterns which may shed insight into how home and the feeling of home is perceived and created. This thesis furthers research undertaken in previous studies on home and domesticity, as well as shed light on how young adults in Malmö perceive home through interviews in their private homes. Through taking inspiration from Henri Lefbvres theory of production of space, in which space can be perceived through three interrelated aspects, this study aims to explore how spacial practices contribute to young adults’ formation of a sense of home. Everyday practices, routines, and networks are all factors that have the potential to influence how young adults ascribe the meaning of home to places. Through a theoretical framework and understanding of the concept sense of place (Easthope, 2004) the study further examines the potential connections between identity and previous experiences of home and home environments in relation to contemporary home making among young adults. By highlighting both conscious and unconscious elements of homemaking, the study looks to provide an alternative understanding of the definition of home and sense of home, focusing on young adults aged 20-35. To conclude, this paper demonstrates that spaces and places function as cross border structures in which people create meaning through experiences and perceptions of home.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-67806 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Tjäder, Filippa, Tjäder, Lovisa |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för Urbana Studier (US) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0029 seconds