Våldtäktsbrottet genomgick en radikal förändring den första juli 2018 när samtyckeslagen införlivades i svensk rätt. Gärningspersonen behöver inte längre ha använt sig av något medel eller utnyttjat en särskild situation för att dömas för våldtäkt. Sedan reformen av sexualbrottslagstiftningen omfattar straffansvaret situationer då en person inte deltagit frivilligt i de sexuella handlingarna. Därutöver har en ny ansvarsform tillkommit genom införandet av det nya brottet oaktsam våldtäkt. Lagrådsremissen bemöttes med en hel del kritik från Lagrådet som främst avstyrkte förslaget på grund av att frivillighetsrekvisitet inte uppfyllde kravet på förutsägbarhet. Uppsatsens syfte är att analysera brottet oaktsam våldtäkts konstruktion med särskilt fokus på att fastställa innebörden av frivillighets- och oaktsamhetsrekvisitet. Därtill ska det undersökas om kriterierna är förenade med några oklarheter. Det kan konstateras att brottet har stärkt skyddet för den sexuella integriteten och självbestämmanderätten; dels i form av dess frivillighetskriterium, dels på grund av att oaktsamhetsansvaret omfattar gärningar där offret lider skada redan vid en oaktsam insikt hos förövaren. Frivillighetsrekvisitet har inget bestämt innehåll men det ska särskilt beaktas om frivillighet har kommit till uttryck genom ord eller handling eller på annat sätt. Insikten hos gärningspersonen ska uppnå kravet på grov oaktsamhet, vilken omfattar medveten oaktsamhet men även vissa grövre fall av omedveten oaktsamhet. Det nya brottet verkar däremot vara förenat med vissa tolkningssvårigheter. I uppsatsen redogörs för gränsdragningsproblematik beträffande gränsen mellan uppsåt och oaktsamhet som främst verkar föreligga när målsäganden reagerat på gärningen med passivitet. Dessutom finns vissa problemfrågor i gränsdragningen mellan ofrivilligt deltagande och lagligt tjatsex, vilket uppstår när målsäganden lämnat uttryck för både vilja och ovilja att delta. Bedömningarna av frivilligt deltagande och oaktsamhet avhandlas i uppsatsen där dessa frågor diskuteras mer utförligt. Sammantaget visar analysen av oaktsam våldtäkt att viss kritik mot brottets utformning verkar haft fog för sig men att det inte är något som inte Högsta domstolen kan klargöra med hjälp av framtida prejudicerande avgöranden. Brottet som sådant fyller en viktig funktion för stärkandet av skyddet för våldtäktsoffer.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-431984 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Johansson, Emma |
| Publisher | Uppsala universitet, Juridiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds