Denna studie om nollalternativ i en miljökonsekvensbeskrivning utgör ett examensarbete inom masterprogrammet i Miljövård och fysisk planering på för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet. Examensarbetet har även tagits fram i samarbete med WSP Samhällsbyggnad. I dagsläget tycks det saknas en entydig samsyn över hur nollalternativ i en MKB ska formuleras och hanteras. Med anledning av det har syftet med denna studie varit att utforska vilka förhållningssätt som finns till nollalternativet i en MKB samt att försöka ge en ökad förståelse för hur nollalternativet i en MKB bör hanteras. Därför redogör denna studie för vilket syfte och funktion nollalternativet fyller i en MKB tillsammans med de aspekter som bör beaktas vid hanteringen av nollalternativ i en MKB. Studien har genomförts med hjälp av fyra olika metoder som gemensamt bör kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. För att bidra med en ökad förståelse kopplas den erhållna empirin till teorier om förutsägelse, osäkerhet och scenarier i en MKB. Resultatet i studien visar att syftet med nollalternativ i en MKB är att sätt den tänka planen eller projektet i en kontext och fyller därmed en betydelsefull funktion. I en MKB är det viktigt att belysa den osäkerhet som råder i de förutsägelser som görs om framtiden och ligger till grund för de bedömningar som görs. Detta gäller även för nollalternativet. Med anledning av osäkerheten är det även nödvändigt att överväga ifall det i alla lägen är lämpligt att nollalternativet utgör ett referensalternativ i relation till de övriga alternativen i MKB:n. I miljöbalken finns det även två definitioner av nollalternativet, beroende på ifall det är en plan eller projekt som ska miljökonsekvensbeskrivas. Denna skillnad är däremot inte alltid synlig i praktiken. Under studiens gång har det framkommit att det finns en efterfrågan om råd och rekommendationer för hantering av nollalternativ i en MKB. En förhoppning är därmed att denna studie ska generera en ökad kunskap om hanteringen av nollalternativ i en MKB. / This study of the zero alternatives in an Environmental Impact Assessment (EIA) constitutes a thesis in the Master's program in Environmental Management and Physical Planning at the Department of Physical Geography and Quaternary Geology at Stockholm University. The work has also been produced in collaboration with WSP Civils. In the current situation, it seems to lack a clear consensus over how the zero alternatives in an EIA should be formulated and managed. The purpose of this study was to explore the attitudes towards the zero alternatives (or the no-action alternative) in an EIA and try to give a better understanding of how the alternative should be managed. Therefore, this study describes what the purpose and function of the zero alternatives have in an EIA, together with the aspects that should be considered when dealing with zero alternatives in an EIA. The study was conducted using four different methods that together should be able to answer the study's purpose and issues. To provide a better understanding the empirical data was connected to theories of prediction, uncertainties and scenarios in an EIA. The results of the study indicate that the purpose of the zero alternatives in an EIA is to put a plan or a project into context, and therefore fulfill an important function. It is important in an EIA to illustrate the uncertainty that exists in the predictions made about the future, which are the basis for the assessments that are made. This is also important for the zero alternatives. Regarding the uncertainty, it is also necessary to consider whether it in all circumstances is appropriate to use the zero alternatives as a reference alternative in relation to the other alternatives in the EIA. The Swedish Environmental Code also has two definitions that describe the zero alternatives, depending on whether it is a plan or a project the EIA should describe. This distinction is unfortunately not always visible in practice. During the study, it emerged that there is a demand for advice and recommendations for dealing with zero alternatives in an EIA. One hope is that this study will generate a greater knowledge of the handling of zero alternatives in an EIA.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-109084 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Baheram, Elina |
| Publisher | Stockholms universitet, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi (INK) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds