This study aims to investigate and discuss the role of the German anti-Nazi activist Sophie Scholl within different uses of history in various contexts. Particularly, it intends to investigate how the memory of Sophie Scholl has been brought forward and relayed in different types of sources in the contexts of three different so-called cultures of historical use. The three different cultures: education culture, popular culture and memory culture, have been determined based on research by Klas-Göran Karlsson on the separation and categorisation of the intents and needs behind the usage of historical figures and events.The research questions that have been posed and used as guides for the writing of this study are the following: How has Sophie Scholl been portrayed by the creators in the study's sources, and how can the intention behind the usage be interpreted? And, what tendencies, similarities, and differences can be discerned between the three different historical cultures' portrayal of the image of Sophie Scholl? The artefacts used for the study range from biographies and films to statues as well as a social media account. The study found that, among other things, the using of Sophie Scholl’s memory fills the need for remembering the good within an era of German history often viewed as very dark. Furthermore, the memory of Scholl has been used, to a substantial extent, in order to preserve and highlight an example of an individual of extraordinary courage. Finally, the study also found that although similar characteristics are used and presented, there is also a clear difference in the intentions of the usage of Scholl’s memory as well as the effect said usage gives. / Denna studie syftar till att undersöka och diskutera den tyska antinazistiska aktivisten Sophie Scholls roll inom olika användningar av historia i olika sammanhang. Närmare bestämt avser den att undersöka hur minnet av Sophie Scholl har lyfts fram och brukats i olika typer av källor inom tre olika så kallade historiekulturer. De tre olika kulturerna: utbildningskultur, populärkultur och minneskultur, har bestämts baserat på forskning av Klas-Göran Karlsson om kategoriseringen av avsikter och behoven bakom brukandetav historiska figurer och händelser. Studiens tre frågeställningar, utifrån vilka arbetet har förts, är följande: Hur har Sophie Scholl framställts av framställarna i studens källor, och hur kan intentionen bakom brukandet tolkas? Och, vilka tendenser, likheter och olikheter kan urskiljas mellan de tre olika historiekulturernas framställning av bilden av Sophie Scholl? Artefakterna som användes för studien sträcker sig från biografier och filmer till statyer samt ett instagramkonto. Studien kom, bland annat, fram till att användningen av Sophie Scholls minne uppfyller behovet av att minnas det goda inom en era av tysk historia som ofta ses som mycket mörk. Vidare har minnet av Scholl i stor utsträckning använts för att bevara och lyfta fram ett exempel på en individ med extraordinärt mod. Slutligen fann studien också att även om liknande egenskaper används och presenteras, finns det också en viss skillnad i avsikterna bakom brukandet av Scholls minne samt effekten av framställandet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-65471 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Almqvist, Whilma |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds