Sammanfattning Skyddet för arbetstagarens personliga integritet är ett aktuellt ämne där teknikutvecklingen ger arbetsgivaren ökade möjligheter att kontrollera arbetstagaren. Därmed äventyras skyddet för arbetstagarens personliga integritet. Det finns i dagsläget inte någon direkt specialanpassad lagstiftning till skydd för den personliga integriteten i arbetslivet och svensk lagstiftning saknar en enhetlig definition på begreppet personlig integritet. Det är oklart vilka möjligheter arbetsgivaren har att vidta kontrollåtgärder av arbetstagarens Internet- och epostanvändning samt vilket skydd arbetstagaren har för sin personliga integritet. Syftet med uppsatsen är att reda ut vilket rättsligt skydd arbetstagaren på den svenska arbetsmarknaden har för sin personliga integritet, vilka möjligheter arbetsgivaren har att vidta kontrollåtgärder av arbetstagarens Internet- och e-postanvändning, samt vad begreppet god sed på arbetsmarknaden i detta fall innebär. För att uppnå syftet används en rättsdogmatisk metod, som innebär att aktuella rättskällor det vill säga lagtext, förarbeten, praxis från Arbetsdomstolen och doktrin kommer att studeras. Arbetsgivaren ges möjlighet att vidta integritetskänsliga åtgärder såsom kontroll av arbetstagarens Internet- och e-postanvändning med stöd av den allmänna arbetsledningsrätten, avtal, kollektivavtal eller lagstiftning. Dock begränsas möjligheterna till att åtgärden inte får stå i strid med god sed på arbetsmarknaden. För att avgöra vad nämnda begränsning innebär gör Arbetsdomstolen en intresseavvägning. Arbetstagarens intresse av skydd för sin personliga integritet jämförs med arbetsgivarens intresse av kontroll av arbetstagarens Internet- och e-postanvändning. Dessutom måste det finnas en rimlig proportion mellan mål och medel för kontrollåtgärden, alltså måste intrånget i arbetstagarens privatliv som åtgärden vållar stå i rimlig proportion till arbetsgivarens syfte med kontrollen. Avslutningsvis kan sägas att vilka kontrollåtgärder arbetsgivaren får vidta och vilket skydd arbetstagaren har för sin personliga integritet är en fråga som får avgöras efter bedömning av det enskilda fallet. / Abstract The protection for the employee’s personal integrity is a current subject where the technology development gives the employer increased possibilities to check upon the employee. Thereby the protection for the employee’s personal integrity is jeopardized. At present there is no special legislation of protection for the personal working life integrity and the Swedish legislation lacks a uniform definition of the concept personal integrity. It is unclear which possibilities the employer has to take control measures of the employee’s Internet- and e-mail use and which protection the employee has for its personal integrity. The purpose with the essay is to find out which legal protections the employee on the Swedish labour market has for its personal integrity, which possibilities the employer has to take control measures of the employee’s Internet- and e-mail use, and what the concept of good labour market practice means. In order to achieve the purpose a law dogmatic method is used, which means that current sources of law i.e. law text, preparation of law text, good practice from labour court and doctrine will be studied. The employer is given the possibility to take integrity sensitive actions, like control of the employee’s Internet- and e-mail use by virtue of the right to direct work, agreement, collective agreement or legislation. However, the possibilities are limited as the action must not go against good labour market practice. In order to decide what stands against good labour market practice the labour court does a weighing of interest. The employee’s interests of protection for its personal integrity are compared with the employer’s interests of control of the employee’s Internet- and e-mail use. Moreover, there must be a reasonable proportion between the objective and means for the control measure, therefore the trespass in the employee’s private life that the measure causes must stand in reasonable proportion to the employer’s aim with the control. In conclusion can be said that which control measures the employer can take and which protection the employee has for its personal integrity is a question that must be decided after assessment of every individual case.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:vxu-2007 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Bengtsson, Sofi |
| Publisher | Växjö universitet, Ekonomihögskolan, EHV |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Rapporter från Växjö universitet : Ekonomi, 1404-0468 ; |
Page generated in 0.0019 seconds